JavaScript is disabled in your web browser or browser is too old to support JavaScript. Today almost all web pages contain JavaScript, a scripting programming language that runs on visitor's web browser. It makes web pages functional for specific purposes and if disabled for some reason, the content or the functionality of the web page can be limited or unavailable.

TV-klipp och nyheter

Utmaning när Huddinges 80-plussare blir fler

Benny Sjödin och Lars Blomkvist ses varje vecka för promenad och lunch. De har konkreta råd för att hålla sig pigg och frisk: Motion och social samvaro.

Benny Sjödin och Lars Blomkvist ses varje vecka för promenad och lunch. De har konkreta råd för att hålla sig pigg och frisk: Motion och social samvaro.

Pernilla Fagerström

20250125070043
20250124161443
2025-01-25
07:00

De stora barnkullarna på 1940-talet är nu runt 80-strecket. Och antalet 80-plussare väntas öka med nästan 30 procent till 2033.

Det innebär också ökade kostnader för Huddinge kommun. Hur ska ekvationen gå ihop?

Det är fredag och lunchtid och fullt med folk inne på Folkes i Huddinge centrum. Vid ett bord intill fönstret dricker Benny Sjödin, 80, och Lars Blomkvist, 85, kaffe på maten. De träffas varje vecka för en promenad och lunch.

– Vi har nog avverkat alla sjöar och naturreservat i Huddinge. Men det här är en av många aktiviteter, säger Benny Sjödin, som bor i ett radhus i Solgård.

Även Balingsnäsbon Lars Blomqvist lever ett aktivt liv.

– Jag promenerar med min fru varje dag, spelar bowling och läser ganska mycket. Tidigare gick vi på gym, men nu försöker vi träna hemma.

De har tydliga råd för hur man håller sig pigg och frisk:

– Motion och social samvaro. Det gäller att hålla sig aktiv och vara med på alla plan, säger Benny.

För båda är det självklart att bo kvar i sina hus.

– Det är lite av en mardröm för mig att hamna på institution, säger Lars Blomqvist.

– För mig också. För mig gäller det att få hjälp av kommunen hemma i så fall, att inrätta sovrum på entréplan och ta bort trösklar och så där, säger Benny Sjödin.

Birgit Rambert, 89, Stuvsta: "Jag bor i villa. Jag klarar mig själv, utöver att jag har ledsagning eftersom jag är synskadad. Och så kommer de och städar var fjortonde dag. Jag vill bo hemma, men bor väldigt opraktiskt eftersom jag har trappor. Jag försöker att vara ute och gå så mycket som möjligt och så är jag ute i trädgården på sommaren".

Birgit Rambert, 89, Stuvsta: "Jag bor i villa. Jag klarar mig själv, utöver att jag har ledsagning eftersom jag är synskadad. Och så kommer de och städar var fjortonde dag. Jag vill bo hemma, men bor väldigt opraktiskt eftersom jag har trappor. Jag försöker att vara ute och gå så mycket som möjligt och så är jag ute i trädgården på sommaren".

Pernilla Fagerström

Färre bor på äldreboende

Och det är just vad kommunen planerar för: Att fler äldre ska vara friskare och bo kvar längre hemma.

– Vi jobbar mycket med förebyggande insatser. Personer som har fyllt 75 år erbjuds hembesök där vi informerar om seniorträffar och andra aktiviteter. Vi ser att folk är friskare längre upp i åldern och vi jobbar därför för att man ska kunna bo hemma med hjälp av hemtjänst och stöd, säger Helena Reuterham, sektionschef inom äldreomsorgen.

Vi behöver titta på hur vi ställer om våra verksamheter för att möte befolkningsförändringar och arbeta så smart som möjligt.

I januari drar komunnen i gång tjänsten digital fixare och under våren startar pilotprojektet Hjärnhälsa, där 15 seniorer ska delta i ett pogram för att förebygga kognitiv sjukdom.

Andelen äldre som bor på särskilt boende minskar stadigt. På 1980-talet bodde 40 procent av 80-plussarna på äldreboende, i dag är det 10 procent. Men eftersom antalet äldre blir fler kommer det ändå att behövas nya äldreboenden. Närmast på tur är Lönnen i Stuvsta som ska stå klart 2027. Utöver det behövs ytterligare 90 platser till 2033.

– Det är inte bestämt än var det ska ligga, men det lutar åt östra Huddinge, säger Charlotte Björkman (HP), ordförande i vård- och omsorgsnämnden.

Willy Ljunge, 78, och Gunnel Ljunge, 80, bor i lägenhet på Sjödalsvägen. Rose-Marie Kennlöv, 74, och Lennart Kennlöv, 74, bor i 65-pluslägenhet vid Paradistorget. De var tidigare grannar när de bodde i radhus i Sörskogen. Men krämpor i kombination med att det var trapport och mycket att sköta ledde till att de valde att flytta till lägenhet. Här vill de bo kvar och de trivs med närheten till allt. "Jag går och tränar tre gånger i veckan på Gymmix", säger Lennart.

Willy Ljunge, 78, och Gunnel Ljunge, 80, bor i lägenhet på Sjödalsvägen. Rose-Marie Kennlöv, 74, och Lennart Kennlöv, 74, bor i 65-pluslägenhet vid Paradistorget. De var tidigare grannar när de bodde i radhus i Sörskogen. Men krämpor i kombination med att det var trapport och mycket att sköta ledde till att de valde att flytta till lägenhet. Här vill de bo kvar och de trivs med närheten till allt. "Jag går och tränar tre gånger i veckan på Gymmix", säger Lennart.

Pernilla Fagerström

Fler äldre och färre barn

Nämnden får ett tillskott på 90 miljoner extra den kommande treårsperioden på grund av volymökningen.

– Vi håller på att ta fram ett strukturprogram för särskilt boende där man tittar på behovet de kommande åren, säger Sara Heelge Vikmång (S), kommunstyrelsens ordförande.

Av de äldre som får hjälp av kommunen i dag har 65 procent hemtjänst medan 35 procent bor på äldreboende. 2033 räknar man med att 80 procent av dem bor hemma med hemtjänst.

Det ökar trycket på hemtjänsten som redan är pressad och har gått back de senaste åren. Hur ska det lösas?

– Vi har tillsatt en utredning av hemtjänsten, men den är ännu inte klar. Vi är beredda att fatta de beslut som krävs för att vi ska få hög kvalitet och en bra organisation för hemtjänsten.

Samtidigt som andelen äldre ökar minskar barnkullarna. Fem kommunala förskolor stängs under året på grund av vikande barnantal.

– Vi behöver titta på hur vi ställer om våra verksamheter för att möte befolkningsförändringar och arbeta så smart som möjligt. Det ska också finnas möjlighet till omskolning, säger Sara Heelge Vikmång.

Ökning med 30 procent

Antal 80+ enligt befolkningsprognosen:

2024: 4 540

2025: 4 800

2026: 5050

2027: 5 300

2028: 5 460

2029: 5 600

2030: 5 690

2031: 5 750

2032: 5 840

2033: 5 870

Källa: Huddinge kommun

Så många fler platser behövs

Prognos för behov av antal platser på särskilda boenden:

2024: 631

2025: 646

2026: 628

2027: 637

2028: 648

2029: 660

2030: 672

2031: 684

2032: 695

2033: 699

Källa: Huddinge kommun

PernillaFagerström
08-550 554 95

Senaste nyheterna

Lars Rådén är oppositionsråd för Moderaterna i Solna.

Lars Rådén är oppositionsråd för Moderaterna i Solna.

Debatt: "Vi måste rädda Solnamodellen"

Debatt

Oppositionsrådet Lars Rådén (M) varnar för ökat bidragsberoende och sociala problem ✔️ "De med störst behov prioriteras bort"

Region Stockholm avvärjer cyberangrepp varje dag.

Region Stockholm avvärjer cyberangrepp varje dag.

Mostphotos

Hackerattacker mot Region Stockholm – varje dag

Nyheter

Säkerhetsläget allt mer spänt ✔ Blockerar angrepp ✔ Fortsatt hög terrorhotnivå

Sven Gustafsson (M), kommunstyrelsens ordförande  i Haninge.

Sven Gustafsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Haninge.

Angie Gray

Mejl från politiker fick bort protestlista

Nyheter

Kommunstyrelsens ordförande i Haninge mejlade butik om föräldrars protestlista om skolnedläggning ✔ Plockades ner ✔ "Skitsak"

Regionen utsätts för cyberattacker – varje dag

Region Stockholm avvärjer cyberangrepp varje dag.

Region Stockholm avvärjer cyberangrepp varje dag.

Mostphotos

20250130190022
20250120213238
2025-01-30
19:00

Sabotage mot internetkablar, hackerattacker och terrorism. Hoten mot Sveriges, och Stockholms, säkerhet verkar öka. För Region Stockholm handlar det framför allt om angrepp via internet. Sådana avvärjs dagligen.

Sverige är inte i krig, sade statsminister Ulf Kristersson på Folk och försvars-konferensen häromveckan. "Men det råder inte heller fred", fortsatte han.

I samma veva gick Säpochefen Charlotte von Essen ut med att det skett "förändringar i den ryska säkerhetshotande verksamheten mot Sverige. Riskbenägenheten från rysk sida har ökat vad gäller påverkan och sabotage mot mål i västvärlden" skrev hon i ett pressmeddelande.

Och terrorhotnivån ligger kvar på en hög nivå, en fyra på den femgradiga skalan.

I Region Stockholm hanteras säkerhetsfrågorna av Enheten för katastrofmedicinsk beredskap och Enheten för informationssäkerhet.

Dagliga angrepp

De skriver i ett mejl att de är medvetna om det spända säkerhetsläget och att "Region Stockholm är och ska alltid vara förberedda på att en eventuell allvarlig händelse kan inträffa, oavsett vilken terrorhotnivå vi har".

Riskbenägenheten från rysk sida har ökat.

Men var riskerna inom vården och kollektivtrafiken finns, och vad som är känsligast, det går de inte in på "av säkerhets- och sekretesskäl".

Men att it-miljön är utsatt för attacker står klart. Regionens "säkerhetslösningar blockerar dagligen sådana angrepp".

Lösensumma

Några störningar i regionens verksamheter har inte skett det senaste året till följd av cyberattacker, enligt dem. Men Sophiahemmet drabbades i februari 2024 av en hackerattack där patientdata stals, och hackarna begärde en lösensumma.

– Såväl främmande makt som våldsbejakande extremister försöker utnyttja våra sårbarheter och påverka situationen för att nå sina syften, säger von Essen i pressmeddelandet.

Så förbereder sig vården för terrorattentat

Vården i Region Stockholm förbereder sig på det värsta. Bara i år sker 25 övningar.

Terrorhotnivån i Sverige är förhöjd sedan den 17 augusti och ligger nu på en 4:a på en 5-gradig skala.

Om något händer i Stockholm är vården beredd. Hur det går till styrs av den katastrofmedicinska beredskapsplanen. Den reviderades 2022, mycket på grund av erfarenheterna efter dådet på Drottninggatan 2017 och pandemin 2020.

– Det vi uppmanar till nu är att vara vaksamma och att vårdgivarna går igenom sina planer och sin utrustning, säger säger Jessica Vinberg, enhetschef för katastrofmedicinsk beredskap i Region Stockholm.

När larmet går

Om ett sprängattentat mot till exempel Centralstationen skulle inträffa larmas förstås ambulanser och personal ut direkt.

Larmet går också till regionens tjänsteman i beredskap, samordnar insatsen. Akutsjukhus och ibland närakuter, inventerar operationskapacitet, vårdplatskapacitet och förbereder mottagande.

– På plats ska de skadade bedömas, och en prioritering görs utifrån hur snabbt de måste in till sjukhus, säger Jessica Vinberg.

De skadade får reflexband med färgkoder. Röd för prio 1: livshotande trauma, gul för prio 2: allvarligt skadade, grön för prio 3: "walking wounded", och så blå för prio 4: skadade som inte förväntas överleva trots bästa vård, eller är döda.

Vård i stor skala

Att hantera skador efter skjutningar är vardag i akutvården, säger Jessica Vinberg, och sprängningar förekommer men än så länge inte med så många som skadats.

Men vid en masskadehändelse är det förstås en helt annan dimensionering.

En uppsamlingsplats måste ordnas, antingen i en närliggande byggnad, eller i tält.

– Man kan behöva få in folk i värmen, eller ge vård innan transport till sjukhus.

Region Stockholm har förstärkningsresurser, som lättviktsbårar, bårbockar, filtar, tält, belysning och annan utrustning placerade hos räddningstjänsten.

Vården är väl förberedd på masskadehändelser, enligt Jessica Vinberg, enhetschef för katastrofmedicinsk beredskap.

Vården är väl förberedd på masskadehändelser, enligt Jessica Vinberg, enhetschef för katastrofmedicinsk beredskap.

Tom M Kronestedt

Psykiskt stöd

Psykosocialt omhändertagande ingår också i planeringen.

– Det är något vi fick upp ögonen för efter Drottninggatan. Behovet av stödinsatser var stort, det var en skrämmande händelse, inte minst för många barn, säger Jessica Vinberg.

Kan vi känna oss trygga?

– Vi gör vårt allra bästa för att förbereda oss. Bara i år har vi 25 övningar. Men varje händelse är unik.

Det vi uppmanar till nu är att vara vaksamma och att vårdgivarna går igenom sina planer och sin utrustning

Så övar vården

Table top: Man sitter runt ett bord och "spelar" ett visst scenario. Varje funktion eller aktör beskriver hur de kommer att agera. 

Larmövningar: Test av larmvägar och hur lång tid det tar att samla personal. 

Surge Capacity: Magnetfigurer på whiteboardtavlor visualiserar ett scenario för att säkra kapacitet – var de skadade finns, personal, material, flöde genom sjukhuset.

I fält: Ambulanspersonal övar olyckor med farliga ämnen. I höst blir det en större övning med markörer (skadesminkade människor med vitalparametrar på en lapp) från skadeplats ända in på akutsjukhusen.

Källa: Region Stockholm

Hoten mot Stockholm

Klimatförändringar (värmeböljor, torka, skyfall).

Kemikalieolyckor, störningar i teknisk infrastruktur.

Kriminalitet, terroristangrepp.

Pandemier.

Försämrat säkerhetspolitiskt läge i Östersjöområdet.

Källa: Region Stockholm

Så förbereder sig vården för ett terrorattentat

Redo för det värsta: 25 övningar bara i år ✔ Så prioriteras skadade

IngridJohansson
08-550 551 04