I fönstret vajar en blå flagga med gula stjärnor. På borden står skärmar uppställda och lappar ligger redo för eleverna som står i kö.
– Du väljer en lapp, lägger det i kuvertet, säger ditt namn och lämnar in den där, berättar Erika Noszka och pekar mot röstmottagarna som sitter på andra sidan av klassrummet.
Än är det inte den 9 juni, alltså valdagen, men upplägget för högstadieeleverna på Kumla skola som röstar i EU-skolvalet är detsamma som det riktiga EU-valet. Alla elever får rösta på ett parti genom att lägga en röstsedel i ett kuvert, som stoppas i en valurna för att räknas och sammanställas.
Det positiva med skolval enligt läraren Tomas Magnusson är att eleverna får veta exakt hur det går till när man röstar och de får träna på demokrati. "Sen går de hem och berättar om det för sina föräldrar, som kanske också bestämmer sig för att rösta", säger Tomas Magnusson.
Maja Johansson
Sedan 2021 är Kumla skola certifierad som en ambassadörsskola, ett initiativ från EU för att öka kunskapen och intresset kring unionen bland unga. De som räknar röster, informerar om hur man röstar, delar ut kuvert och svarar på frågor under skolvalet är juniorambassadörer som går sista året i högstadiet.
Deras uppgift är bland annat att informera sina klasskamrater om EU.
– Det blir bättre när man jobbar tillsammans, därför är EU viktigt, säger ambassadören Erika Noszka.
Utöver det har de bland annat lärt känna andra juniorambassadörer runt om i Europa, fått föreläsningar från personer som arbetar för EU samt åkt tre till Bryssel i mars där de besökte EU-parlamentet. Ungefär 2 000 skolor i Europa är certifierade som ambassadörsskolor, 5 000 lärare är seniorambassadörer och nästan 35 000 elever är juniorambassadörer.
Få unga röstar i valet
Elliot Sehlstedt blev ambassadör för att han är politiskt intresserad. Han tyckte att besöket i Bryssel var lärorikt, precis som Lukas Jensevik Gullbrandsson.
– Det märktes att andra länder i Europa är mycket mer engagerade i EU än vad Sverige är, säger Lukas Jensevik Gullbrandsson.
Förra EU-valet var valdeltagandet i Sverige lägst bland unga. I åldersgruppen 18–34 år röstade 46 procent, jämfört med 63 procent i åldersgruppen 60 och äldre.
Juniorambassadörerna har nu föreläst om vad det innebär att vara ambassadör för åttorna och nästa kull ska väljas. Från vänster: Erika Noszka, Lukas Jensevik Gullbrandsson, Elsa Blom, Maja Persson, Elliot Sehlstedt.
Maja Johansson
Elliot Sehlstedt tror att det beror på okunskap.
– Vi röstar för att behålla demokratin intakt men många är inte insatta, de förstår inte hur stor påverkan EU har och de orkar inte sätta sig in i det.
Flera år innan skolan blev certifierad som ambassadörsskola hade de ett särskilt EU-fokus, mycket på grund av lärarna Tomas Magnusson och Malin Osward. Båda har jobbat med EU-frågor i skolor i flera år och är nu seniorambassadörer, med ansvar för undervisningen om den parlamentariska demokratin.
Födda till EU-medborgare
Vid varje tillfälle som ges att belysa EU så gör skolan det. Bland annat så firar de Europeiska språkdagen och har en temavecka på Europa varje år.
– Vårt jobb är att lära alla att det är Sverige i EU, inte Sverige och EU. De här barnen är födda till EU-medborgare och det är viktigt att de vet hur unionen fungerar, säger Tomas Magnusson.
Det positiva med skolval enligt läraren Tomas Magnusson är att eleverna får veta exakt hur det går till när man röstar och de får träna på demokrati. "Sen går de hem och berättar om det för sina föräldrar, som kanske också bestämmer sig för att rösta", säger Tomas Magnusson.
Maja Johansson
Valdagen är lång och vid lunch har hälften av alla högstadieklasser i Kumla skola röstat. På skolavslutningen visas resultatet och siffrorna jämförs med skolvalen i resten av Sverige.
Än så länge tycker alla att det har gått bra och att det har varit roligt. Framför allt är de överens om att det är viktigt att rösta, även om det än så länge bara är träning.
– Det är en viktig del av demokratin, och utan demokrati har vi ingenting, säger Victor Palmberg.