Klocktornet som stod på den mark som skulle bli Hagastaden revs plötsligt 2014. Att byggnaden som stått i Norra stationsområdet i över 100 år jämnades med marken gick dock inte obemärkt förbi.
Dåvarande stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius (M) menade att det inte hade fått plats i plats den nya detaljplanen. Däremot utlovades det att det åter skulle byggas upp på en lämplig plats i närheten. Då skulle det inte vara ett stationshus, men i snyggare utformning och med kafé.
Det röda teglet som hade sålts på Blocket för 250 000 kronor köptes tillbaka och lades på lager i Upplands Väsby. Där har det legat sedan dess.
– Det finns ett berg av skattebetalda tegelstenar som bara väntar på att få användas, säger oppositionsborgarrådet Dennis Wedin (M).
Så här såg klocktornet ut en gång i tiden.
Johan Stigholt/Stadsmuseet i Stockholm
Börja ticka
I samband med Mitt i:s artikel förra året lyfte han frågan om klocktornet kommunfullmäktige. Nu vill han åter blåsa liv i det i byggnaden genom att låta sig fotograferas av Fastighetsnytt ute på tegelberget.
Ritningarna till tornet finns kvar och det vore möjligt att bygga upp det igen. Men det viktigaste är att teglet kommer till användning, menar han. Helst i närheten av Norra stationsparken där det en gång stod.
– I andra hand var som helst i Stockholm. Att det skulle flyttas på var väl utgångspunkten, sedan tycker jag att misstag begåtts från olika politiska håll sedan dess. Det viktigaste är att vi kommer ur stiltjen som är nu. Vi måste lösa saker och gå vidare, oavsett historiken. Klockan måste börja ticka igen, så att säga.
Här, på Anna Whitlocks Gata, stod klocktornet. Byggnader med en mer modern look har tagit dess plats.
Emil Salmaso
Stenarna utreds
Tio år efter rivningen hade förvaringen av tegelstenarna kostat staden över 700 000 kronor i lagerhyra. Då gjorde stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) klart att staden inte har några som helst planer på att återuppbygga tornet. Det har man inte nu heller.
– Moderaterna vidtog medvetet inga åtgärder för att återuppbygga klocktornet förra mandatperioden. I nuvarande konjunkturläge ser jag inte att det är prioriterat att stockholmarnas skattepengar ska läggas på att bygga upp klocktornet som Moderaterna lät riva. Det är viktigare att fokusera på bostäder och att behålla mer betydelsefulla kulturbyggnader.
Att ingenting görs för att teglet ska komma till användning håller han inte med om, utan pekar på att exploateringskontoret fått i uppdrag att se över möjligheterna.
– Kontoret utreder nu kvaliteten på tegelstenarna. De behöver kontrolleras innan det går att bestämma hur de kan återbrukas i andra projekt, till exempel som beklädnad av landfästen till broar eller till murar.
Något måste göras av klocktornets stenar oavsett vilket politik, manar Dennis Wedin (M).
Moderaterna
Ska användas
Enligt kontorets pressansvarige Anna Näslund finns inget formellt uppdrag, men i slutet av förra året inleddes "någon form av idéarbete" kring hur stenarna skulle kunna användas.
– Som ett led i stadens miljöambitioner vore det bra om de kom till användning på något sätt. Exakt hur är alldeles för tidigt att säga. Under året i år kommer vi sannolikt att kunna presentera något förslag.
Efter tio år – rivet klocktorn inte tillbaka
Återuppbyggnaden av klocktornet står fortfarande still, trots Moderaternas löfte för tio år sedan. Tegeltornet i Hagastaden revs, såldes, köptes tillbaka och lagrades i Upplands Väsby.
Skuggan delar Stationsgatan itu. Sushirestaurangerna och de nybyggda höghusens glasfasader speglar sig i varandra i vårvärmen.
Ingenting skvallrar om att här stod ett klocktorn för bara tio år sedan. Det var det sista som fanns kvar av ett gammalt stationsområde.
Per Hellsten, 58, bor på Anna Whitlocks Gata. – Prisxtra och Systemet låg här minns jag, där brukade man ju handla. Jag bodde på Rörstrandsgatan innan jag flyttade hit för ett år sedan och har inget minne av Klockhuset. Vad ska staden göra av alla tegelstenarna?
Emil Salmaso
Trots stor dramatik då tornet år 2014 jämnades med marken är det inte alla som i dag känner till det.
Catherine Abadji bor på Anna Whitlocks gata, där det tidigare stod. Hon skakar frågande på huvudet.
– Jag har aldrig hört talas om det. Jag pratar en hel del med grannarna och ingen har någonsin nämnt det.
Klockhuset stod ungefär vid Norra stationsgatan 68 i korsningen med Anna Whitlocks Gata. Ingen av näringsidkarna i fastigheten på bilden känner till Klockhuset.
Emil Salmaso
Löftet lever
Det dåvarande folkpartistiska kultur- och fastighetsborgarrådet Madeleine Sjöstedt hörde till dem som rasade över rivningen. Hon trodde att man hade varit överens med Moderaterna om att behålla den grönklassade (näst högsta skyddsklassen) gamla stationen.
– Det är förfärligt sorgligt. Nybyggda områden där det inte finns något kvar av det förflutna blir lätt väldigt sterila, sa hon i en intervju med Mitt i.
Dåvarande stadsbyggnadsborgarråd Regina Kevius (M) menade att tornet inte fick plats i detaljplanen, men lovade att det skulle byggas upp igen på en lämplig plats i närheten. Då utan stationshus men med ett kafé och uppgraderad design. Det röda teglet som såldes på Blocket för 250 000 kronor köptes tillbaka.
Catherine Abadji, 41, och Mattheo, 5, bor på Anna Whitlocks gata, i höghuset där Klockhuset tidigare stod. – Jag har aldrig hört talas om det. Vi flyttade in 2019 när det var nytt och fick höra att det inte fanns någonting här innan. Jag pratar en hel del med grannarna och ingen har någonsin nämnt det, att folk i Vasastan är arga på Norra tornen däremot.
Emil Salmaso
Men tidplanen försenades, ingen förvaltning ville förvalta byggnaden och det politiska styret har skiftat.
I dag vill Regina Kevius inte kommentera det hela men menar att löftet kvarstår:
– Jag förutsätter att det uppfylls av nuvarande politiker.
Men det rödgröna styret har inga planer på att bygga upp tornet igen, enligt stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S).
– Moderaterna vidtog medvetet inga åtgärder för att återuppbygga klocktornet förra mandatperioden. I nuvarande konjunkturläge ser jag inte att det är en realistisk prioritering under innevarande mandatperiod. Det är viktigare med bostäder och att behålla andra kulturbyggnader.
Tegelstenar från från det rivna Klockhuset på Norra station bjöds ut till försäljning för 16 kronor styck.
Stefan Källstigen
Finns på lager
Tegelstenarna ligger fortfarande på ett lager i Upplands Väsby. Under tio år har det kostat staden runt 700 000 kronor i lagerhyra, enligt exploateringskontoret.
Stockholms stadsmuseum motsatte sig rivningen av stationsområdet, som skulle ta kål på områdets viktiga koppling till järnvägens historiska betydelse för staden. Lagerlängorna i vilka bland annat PrisXtra (senare Willys och Hemköp) och Systembolaget låg hade kunnat göras om till kulturverksamheter, menade museet.
Tornet skulle placeras någonstans kring Norra Stationsparken, som till stora delar invigs i sommar och ska stå helt klar 2029. Därför är det först nu det går att se var det kan placeras, menar oppositionsborgarråd Dennis Wedin (M).
– Varför ska det läggas skattepengar på att magasinera klocktornet om intentionen inte är att bygga upp det? Vi säkerställde magasineringen som ju möjliggör återuppbygge.
Det var ert löfte och som styrande har ni haft chansen att ta tag i det under de här tio åren?
– Hagastaden är ett stort projekt med långa ledtider. Utgångspunkten måste vara att stad och tjänstemän jobbar efter det som politiskt är sagt. Jag kan inte se något tydligt beslut från Socialdemokraterna där de uttryckligen sagt att klocktornet inte ska byggas.
Eva, 82, Dalagatan, med barnbarnen Blanka, 10, och Vanda, 6, Lise Meitners gata. De minns inte Klockhuset. – Jag var inte född då, säger Vanja. – Jag minns det nog inte, vi flyttade precis hit från Norra Djurgårdsstaden, säger Blanka. – Jag kommer nog inte riktigt ihåg hur klocktornet såg ut men läste om alla turerna. Systembolaget låg här med en specialbutik som hade allt möjligt minns jag. De lovade att bygga upp tornet igen. Men det skulle ha gjorts för länge sedan, nu skulle det nog bara kännas konstigt om man byggde det här.
Emil Salmaso
Norra stationsområdet
Uppfördes egentligen 1882 men revs senare och de nya stationsbyggnaderna uppfördes 1924, ritat av SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall. Användes som godsexpedition och godsmagasin.
Expeditionen för utgående gods försågs med ett klocktorn, därav namnet ”Klockhuset”.
Godstågen kunde åka direkt intill magasinsbyggnaderna som var över 200 meter långa. Kontakten inom magasinen och de två expeditionsbyggnaderna skedde via ett system av rörpost.
Runt 1993 blev magasinen verksamhets- och butikslokaler för bland annat Prisextra och Systembolaget.
Källa: Stockholms stadsmuseum
Klockhuset borde inte ha rivits, menade Stadsmuseet. Det var ett landmärke och viktig del av stadens historia med koppling till järnvägen.
Johan Stigholt/Stadsmuseet i Stockholm