Wille Crafoords koppling till Gyldene Freden på Österlånggatan i Gamla Stan sträcker sig flera hundra år bakåt i tiden.
I dag hänger han själv där och hans anfader – karolinen Jacob Johan Crafoord – upplevde själv slutet på Stora nordiska kriget i form av Freden i Nystad 1721 som lånat krogen sitt namn.
– När jag fick förtroendet att göra en jubileumsbok om Freden ville jag hitta en personlig koppling. Det blev starkare när jag insåg att Jacob Johan själv upplevt den verkliga, gyllene freden. Sedan tvistas det om vilken fred som verkligen gett krogen sitt namn, men det har jag lämnat därhän.
– Han satt fängslad i ett bergsbruk i Ryssland och det tog ett år för honom att komma hem, vilket synkade med det år Freden anses ha öppnat. Det räcker för att jag ska känna att allt hänger ihop på ett nästan kusligt sätt.
Wille Crafoords illustrationer till boken Den 300-åriga Freden. Den här bilden ligger vid en text om spanske gitarristen Diego Rodriguez, född 1943, som kom till Stockholm på 1960-talet.
Wille Crafoord
Musikalisk tradition
Utgångspunkten för Wille Crafoords bok Den 300-åriga Freden blev Evert Taubes Aderton sånger, som han tillägnade Freden för ungefär hundra år sedan.
– Jag hade kunnat skriva tio böcker om Freden, så det blev snarare en fråga om att gallra än att leta. Aderton sånger har egentligen inget rakt historieberättande och jag ville följa upp den idén, hitta historier som gick att sjunga eller rappa. Då föll det lättare på plats vilka storys som platsar.
I tre sekler har stockholmare kunnat besöka Freden. Nu finns några av deras berättelser samlade i Wille Crafoords bok.
Angie Gray
Ett annat fokus
Namn som ofta nämns när det talas om Freden är Cornelis Wreeswijk, Evert Taube, Emanuel Swedenborg och Bellman – så Wille Crafoord skapa lite motvikt till krogens historiskt gubbiga rykte.
– Det var roligare att berätta om Astri Taube än Evert, om Beth Lagerlund än Nils Ferlin. Även Sankta Gertrud har letat sig in.
Jag har mer eller mindre frossat i anekdoter och atmosfärer
På bokens sidor samsas essäer, visor, låtar och illustrationer.
Wille Crafoord
"Agerar tidsmaskin"
Resultatet blir en bok som rör sig över många konstformer. I den blandas essäer, visor, låtar, illustrationer och till och med recept.
– Jag agerar tidsmaskin åt läsarna, om jag inte kan ta dem tillbaka till den tiden kan jag visa dem min vision av det som var då. En resa i fantasin.
Berättelserna och nedslagen får ofta sällskap av tidslinjer över händelser som gör dem till en del av ett större sammanhang.
– Jag har mer eller mindre frossat i anekdoter och atmosfärer. Sedan är så klart allt avstämt med historiker. Det ska stämma också.
En kärlekshistoria
Den personliga dragningen till krogen kommer av en kärlek till Stockholm.
– Det har alltid varit mer eller mindre trendigt med olika mellanrum, det har jag aldrig brytt mig om. Jag gillar att vara där för att det är en sån jäkla klassiker, någonstans där du faktiskt trampar runt i hela Stockholms historia. Bara kungliga slottet kan jämföra sig med det.
Är det något som är extra häftigt med Freden som man kanske inte tänker på?
– Det ballaste på hela stället är egentligen nere på muggen, i valven. Där står man sida vid sida med självaste jarlen.