Generationer av badgäster har tittat snett på den jättelika elstolpen vid Mälarhöjdsbadet. Den har gjort stranden fulare och många har dragit sig för att solbada under den.
Nu är det 60 meter höga stålschabraket borta. Det föll med en rejäl knall en kulen eftermiddag i mitten av november. Det tog ett par sekunder bara. Sedan återstod bara skrot.
Bra för badgästerna – men framför allt bra för Stockholms framtida elförsörjning. De markförlagda kabelförbanden har fyra gånger så stor kapacitet som de luftburna elledningarna.
– Det här projektet är viktigt för Stockholms utveckling. Behovet av el kommer att öka stort och elektrifieringen är ett led i stadens arbete för att nå sina miljö- och klimatmål, säger Jenny Nilander, projektledare vid Ellevio.
Jenny Nilander, projektledare för kabelprojektet mellan Beckomberga och Bredäng.
Ellevio
Ledningar sprängdes
Jenny Nilander har ansvarat för jätteprojektet att lägga kraftledningar under jord, mellan Beckomberga och Bredäng, via Drottningholm. I september blev det fyra år långa gräv- och anläggningsarbetet klart och kablarna togs i bruk. Därmed blev 51 elstolpar längs den 1,3 mil långa sträckan onödiga. I slutet av oktober började de luftburna elledningarna därför sprängas bort.
Dessutom monteras stolparna ner. För de största krävs sprängmedel. På stolpen vid Mälarhöjdsbadet, störst av alla, fästes flera laddningar som fick stolpen att rasa.
Explosionen hördes vida omkring. Ganska mäktigt, tyckte Jenny Nilander. Hon såg skådespelet från Fågelön, mitt emot badplatsen, tillsammans med Ellevio-kolleger och Mitt i.
Före sprängningen gjorde man stolpen vekare genom att skära i den. Skärvinkeln hjälpte också till att att få stolpen att falla åt det håll man ville, uppåt skogen.
Angie Gray
Den 60 meter höga elstolpen vid Mälarhöjdsbadet sprängs ner på ett par sekunder. Den faller åt skogen till.
Angie Gray
Den 60 meter höga elstolpen vid Mälarhöjdsbadet sprängs ner på ett par sekunder. Den faller åt skogen till.
Angie Gray
Klarar 400 000 volt
De nio kablarna som nu löper under jord och på Mälarens botten har kapacitet för 400 000 volt, berättar hon.
– Sådana högspänningsledningar byggs normalt i skog och åkermark. Det här är första gången de lagts i urban miljö och det har varit väldigt komplext. De ska ju samsas med VA-nät, gasnät och fibernät. Trafiken har också påverkats, framfört allt på Bergslagsvägen i Bromma där vi grävt.
Det är också första gången kablar lagts på Mälarens botten. Det har varit en utmaning. Inom riskområden, där fartyg passerar i farleder, är kablarna omgärdade av flera ton tunga nätkassar med sten.
– Om ett fartyg råkar ut för något och måste nödankra får det inte finnas någon risk för att kablarna förstörs av ankaret, säger Jenny Nilander.
Ellevios personal tog båten till Fågelön för att se eltornet vid Mälarhöjdsbadet falla.
Angie Gray
Behovet ökar kraftigt
Hon liknar elsystemet vid ett träd. Rötterna är vattenkraften, solkraften, kärnkraften och vindkraften, som kommer från olika håll i landet. Energin därifrån transporteras i stammen, som är kablarna. Grenverket är industrier, hushåll, kontor, laddstolpar och annat, som förbrukar elen.
I Stockholm kommer elbehovet att öka med 40–50 procent inom de kommande 20 åren, enligt prognoser. Nya t-banestationer ska byggas, fordon av alla slag elektrifieras och Frihamnen byggas om så att kryssningsfartyg kan gå på el när de ligger in hamn, till exempel.
– Nya datahallar kan också tillkomma om företag vill etablera dem här. De har ett väldigt stort elbehov, säger Jenny Nilander.
Ställverket omvandlar
Men det är förstås inte 400 kilovolt som går rakt in till laddstolpar och hushåll. Slutstation för kabelprojektet är Bredäng stamstation (som ligger i Sätra, även om projektets kallas Beckomberga–Bredäng). Där och i andra elstationer omvandlas spänningen till lägre nivåer, anpassade för mottagarna. Den el som når hushållen har till exempel en spänning på 0,4 kilovolt.
Elstolpen har gjort sitt, konstaterar Jenny Nilander och Håkan Gode, projektledare för kablarna respektive stolparna inom projektet Beckomberga–Bredäng.
Angie Gray
Mark frigörs
Utöver ökad elkapacitet finns ännu en fördel för Stockholms stad med projektet. När de 51 elstolparna försvinner frigörs mark som kan användas för bostäder och kontor, till exempel. Men inte överallt förstås. Vid Mälarhöjdsbadet blir det bara ännu mer plats att solbada på, och ingen mer skugga från den dominerande stålstolpen. Det lär glädja många i sommar.
Projektledaren gläds för sin del åt att projektet är in hamn.
– Det är ett mångmiljardprojekt som startade med förstudier redan 2013. Så det känns bra att det är genomfört, säger Jenny Nilander.
Elstationen i Liljeholmen moderniseras
En ny elstation ska byggas i Liljeholmen, för att möta det ökande behovet av elektricitet i södra Stockholm. Nu kan man tycka till om planerna.
Elstationen i korsningen Liljeholmsvägen/Liljeholmsinfarten är från 1970-talet och har för låg kapacitet. Därför måste den bytas ut. En ny elstation ska byggas, strax intill den gamla.
Nu är förslaget till en ny detaljplan ute på samråd. Fram till den 12 december kan berörda tycka till om planerna.
– Det är en del av förnyelsen av elnätet i Stockholm, säger Jenny Nilander, projektledare vid Ellevio.
Historien inspirerade
Elstationens funktion är bland annat att i elnätet fördela elström och hålla spänningen inom bestämda nivåer. Innehållet är säkerhetsklassat, därför visas bara bilder av byggnadens fasader under samrådet. De ska vara av tegel, för att spela mot byggnader som redan finns i området, som bostadshuset i Lilla Katrineberg och den gamla godsstationen.
Dessutom har historien inspirerat.
”Den nya stationsbyggnaden har inspirerats av de elbyggnader som uppfördes i Stockholm i början av 1900-talet, bland annat station Liljeholmen vid Nybohovsbacken (som nu är ombyggd till kontor)”, skriver stadsbyggnadskontoret i förslaget till detaljplan.
Galleri för konst
För att byggnaden inte ska upplevas som sluten planeras höga glasade portar. Tanken är att de ska vara ett gatugalleri, där man kan visa konst och informera om elförsörjningen av Stockholm.
Trädallén längs Liljeholmsvägen måste sågas ner för att bygget ska kunna genomföras. Skyddvärda lindar direkt öster om planområdet kommer dock att sparas.
Chans att ha synpunkter på projektet
Start-PM för projektet antogs i stadsbyggnadsnämnden i oktober, 2022.
Samråd pågår den 31 oktober–12 december 2023. Synpunkter kan mejlas till stadsbyggnadskontoret@stockholm.se eller lämnas via nätet (Bygg- och plantjänsten)
Granskning planeras under det första kvartalet 2024.
Antagande i stadsbyggnadsnämnden planeras under det andra kvartalet 2024.
Källa: Stadsbyggnadskontoret
Visionsbild av den planerade elstationen, sett från Liljeholmsvägen, österut.
Urban Design