Betygen som en elev får kan få stor betydelse för framtiden. Därför är viktigt att betygsättningen i svenska gymnasieskolor är likvärdig, och det är den inte enligt forskarrapporter och skolmyndigheter.
Som en led i detta kom Riksrevisionen i höstas med en rekommendation på vilken regeringen beslutat att utreda hur betygssättningen kan bli mer rättvis.
– Om betygen inte rättvisande speglar elevers kunskaper kan det leda till negativa konsekvenser både för individ och samhälle. Det är därför viktigt att åtgärda de brister i systemet som synliggörs, har skolminister Lotta Edholm (L) sagt i ett pressmeddelande.
Nyhetsbyrån Newsworthy har analyserat skillnaden mellan provresultat och betyg på Sveriges gymnasieskolor från vårterminen 2022.
För varje kurs och varje skola har de jämfört andelen elever som fått ett högre betyg på kursen som helhet än på nationella provet med andra skolor som har ungefär samma provresultat.
Här var man medel
Analysen visar att Fridegårdsgymnasiet i Bålsta satte relativt generösa betyg i tre jämförda kurser, var restriktivare i tre medan betygsättningen inte stack ut särskilt
i två kurser.
I engelska var betygen ”mycket generösare” i förhållande till liknande skolor.
I matematik 3B och matematik 4 var betygen ”generösare.” I matematik 1A däremot var betygen ”mycket restriktivare.”
Även i matematik 2B samt i svenska 1 var betygen ”restriktivare”.
Endast i svenska 3 var man ”kring medel” på Fridegårdsgymnasiet.