Vårdval finns idag inom 38 vårdområden, med tusentals avtal med såväl privata som regionägda vårdgivare.
Nu vill majoriteten avskaffa fem vårdval. Ytterligare nio ska reformeras.
Anledningen är att vissa vårdval är dyra, orättvisa och dränerar akutsjukhusen, anser den styrande mittenkoalitionen i hop med Vänsterpartiet.
– Men ingen vård försvinner, utan det handlar om förändringar som införs successivt, säger Talla Alkurdi (S) hälso- och sjukvårdsregionråd.
Brist på specialister
Vården i de vårdval som försvinner kan i stället övergå i regionens regi, eller upphandlas.
Det gäller till exempel allergologi, där privata vårdgivare hoppat av på grund av svårigheter med lönsamheten.
Där, och inom andra specialiteter, har det också uppstått brist på specialistläkare, då vårdgivare i vårdvalet inte behövt ställa upp med utbildningsplatser.
Andra vårdval kan komma att slås ihop. Det gäller till exempel Avancerad sjukvård i hemmet och Läkarinsatser på särskilda boenden.
Borgerlig politik
Antalet vårdval i Stockholm är rekordmånga, och har införts under åren med borgerligt styre.
Och det med Miljöpartiets och Centerpartiets goda minne, som numera styr tillsammans med Socialdemokraterna.
– Vårdvalen infördes för att öka tillgängligheten och korta köerna, men de är inte lösningen på alla problem, säger nu Christine Lorne (C) primärvårdsregionråd.
En negativ effekt är överkonsumtion av vård. Eftersom vårdgivarna får betalt för exakt den vård som ges, leder det ibland till onödigt många besök för att klara lönsamheten, eller till besök hos specialist i stället för i en billigare vårdform.
En annan är att vårdgivare inte etablerar sig över hela länet, utan det uppstår vita fläckar på vårdkartan.
Vård efter behov
En mer jämlik vård är ett av kraven som Vänsterpartiet ställt för att agera stödparti till mittenkoalitionen.
– Det är inte var man bor, utan behoven, som ska styra resurssättningen, säger regionrådet Jonas Lindberg (V).
Inriktningsbeslutet för omställningen av vårdvalen tas i hälso- och sjukvårdsnämnden den 20 juni. Och oppositionen lär inte gilla förslaget:
– Jag ser det inte som en omställning, utan som en neddragning, säger Amelie Tarschys Ingre (L), oppositionsregionråd.
Orolig
Hon menar att vårdvalen och de många vårdgivarna har ökat tillgängligheten att få vård.
– Nu är jag orolig över om regionen ska kunna rekrytera tillräckligt med personal för att ta över, säger hon.
Läkare slår larm om brist på neurologer
Parkinsons sjukdom, epilepsi, migrän. Många patienter med sådana sjukdomar blir utan vård. De neurologiska mottagningarna i regionen kan helt enkelt inte ta emot fler.
Det finns fem neurologiska mottagningar inom öppenvården i Stockholm. Enligt regionens väntetidsprognos har tre av dem uppgett 10, 25 respektive 36 veckors väntetid.
När vårdcentralerna remitterar till dem blir det nej. En läkare vid Södersjukhuset slår nu larm till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, om situationen. "I dagsläget tar ingen neurologimottagning emot remisser" skriver hon.
Inte heller akutsjukhusens mottagningar kan ta emot fler. Då återstår det bara för patienterna att söka vård akut, enligt henne.
Säger upp sig
Och värre lär det bli. "50 procent av neurologerna på Södersjukhuset har sagt upp sig för hög arbetsbelastning. De har ett oerhört högt inflöde. Läkarna har 500 komptimmar som de ej kan ta ut, man blir beordrad" står det i anmälan.
Oana Romanitan, sektionschef för akut internmedicin och neurologi på Sös, bekräftar bilden. Det är brist på neurologer i hela regionen, och "det finns nästan ingen neurologisk öppenvård" uppger hon, vilket gör "uppföljningen av patienter bristfällig".
För få utbildas
Att det är brist på neurologer är väl känt.
Förra året larmade Karolinska om att de inte kunde handleda tillräckligt många läkare som är under utbildning till neurolog. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt då att även de mottagningar som finns i privat regi i vårdvalet ska ta emot ST-läkare för utbildning.
Men det lär dröja innan det gör skillnad. Utbildning till specialist i neurologi tar sex år.
Får sitta på akuten
Kerstin Kjellin, ordförande i organisationen Neuro i Stockholms län, säger:
– Vi har kämpat för bättre tillgång till neurologer länge.
Patienter får inte träffa läkare så ofta som de skulle behöva. Värst är det kanske för dem med MS, enligt henne.
– När de har skov behöver de akuta insatser, men då får de åka till en akutmottagning och sitta där i timmar.
Fem mottagningar för neurologisk vård
Det finns fem godkända mottagningar inom vårdval neurologi.
Utöver det erbjuder akutsjukhusen olika typer av neurologisk vård.
Vanliga neurologiska sjukdomar är epilepsi, migrän, MS, Parkinsons sjukdom, ryggmärgsskador, inkontinens, stroke.
Källa: Region Stockholm, Neuro
Regionens största allergimottagning hotas av stängning
Allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus går back – trots att regionen räknar upp ersättningen.
– Det är en flopp, säger Victoria Strand, specialist i allergologi.
Med hundratals patienter i kö riskerar Astma- och allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus att stänga.
Den går helt enkelt inte runt. Och det hjälper inte att Region Stockholm föreslagit en ny ersättningsmodell.
– Vi förstår inte hur de räknat. Om vi producerar lika mycket vård som under 2022 ökar våra intäkter bara med 80 000 kronor, säger Victoria Strand, specialist i allergologi.
Det räcker inte långt när mottagningen beräknas gå back med 2,5 miljoner kronor under 2023.
Lång kö
Förutom på sjukhusen finns det bara två astma- allergimottagningar i regionen, varav den vid S:t Görans är störst. De har uppemot 8 000 besök per år.
Det är över ett halvårs väntetid för att få en tid.
Vårdval specialiserad allergologi infördes 2013. Av de fyra mottagningar som startade då finns bara två kvar.
Ingen vill öppna
Det råder brist på allergologer, men en satsning har gjort att några till har utbildats. Ingen av dem har dock valt att starta en mottagning.
Anledningen är ekonomin, enligt Victoria Strand.
– Vårdval allergi är en flopp. Det har varit underfinansierat från start, säger hon.
Dras tillbaka
Men det finns ett ljus i tunneln. Mottagningen drivs av Praktikertjänst som har protesterat mot förslaget om nya ersättningen. Och de fick gehör. Förslaget drogs tillbaka dagen innan beslutet skulle tas.
"Det är viktigt att alla parter känner sig välinformerade innan denna typ av beslut fattas. Vi har identifierat att det finns behov av fördjupad och förnyad dialog med vårdgivarna och beslutar därför att återremittera ärendet" skriver avtalsutskottets ordförande Tove Sander (S) i ett mejl.
Så funkar vårdvalen
I Region Stockholm finns ett 40-tal vårdområden, från allergologi till öron-näsa-hals.
Fri etableringsrätt råder. Efterfrågan ska göra att tillräckligt många mottagningar öppnar.
Regionen betalar löpande för vården enligt avtal med vårdgivarna.
Källa: Region Stockholm
Allergolog Victoria Strand menar att allergimottagningarna varit underfinansierade från start.
Praktikertjänst
Största allergimottagningen hotas av stängning
Vårdvalet – frågan som skiljer vänster från höger
Fler vårdgivare att välja på, och kortare köer. Eller en vårdmarknad som missgynnar dem som är i störst behov av vård. Synen på systemet med vårdval skiljer sig åt.
Systemet med vårdval innebär att vårdgivare, privata såväl som regiondrivna, fritt kan etablera sig och bedriva vård för regionens räkning.
Borgerligt styrda Region Stockholm har gått överlägset längst i landet med det tillvägagångssättet.
Tanken är att göra vården mer lättillgänglig, med vårdgivare som etablerar sig där det finns behov. På så vis ska vårdmarknaden reglera sig själv.
– Med många vårdgivare och många doktorer får vi mer vård. Vi har Sveriges kortaste vårdköer, säger finansregionrådet Irene Svenonius (M).
Vill slå ihop
Vänsterpartiet vill att vårdvalen fasas ut och att vården drivs av regionen i egen regi, medan Socialdemokraterna vill ha systemet kvar, fast inom färre vårdområden.
– Vi är inte emot privata vårdgivare, och vi står upp för valfriheten. Det är marknadsstyrningen vi är emot. Vi tror att vårdvalen kan bli effektivare, till exempel borde läkarinsatserna på särskilda boenden för äldre inte vara en marknad, utan slås ihop med den övriga vården för äldre, säger Aida Hadzialic (S).
Dålig spridning
Systemet kan också leda till vita fläckar på vårdkartan.
Ett exempel är vårdval gynekologi. Det finns ett 60-tal mottagningar i länet. De flesta har etablerat sig i innerstan. I södra länsdelen finns få, i Haninge och Tyresö inte en enda.
Bristen på gynekologer gör det svårt att bemanna kliniker längre ut i regionen. Men det är inte så enkelt som att regionen själv kan öppna en mottagning. För att locka personal skulle det behövas högre ersättning mot övriga inom vårdvalet, vilket bryter mot kravet på konkurrensneutralitet.
Fler får vård
Vårdvalen har också blivit allt mer kostsamma. För när vården blir mer lättillgänglig söker fler vård. En översyn görs nu, och remisskrav införs för flera.
Men enligt Irene Svenonius beror kostnadsökningen främst på att fler söker, och får, vård.
– Den som står i kö kostar ju ingenting.
Systemet med vårdval ska vara kvar, om hon får bestämma.
– Absolut. Det är bättre med ett vårdbesök för mycket än ett för lite. Svåra åkommor upptäcks snabbare, och det blir mindre lidande för patienten, säger hon.
För många kockar
Aida Hadzialic menar att det visserligen blivit lättare att få en första vårdkontakt, men därefter är vårdkedjan uppsplittrad och patienter kommer i kläm.
– Det finns 4 000 avtal i vårdvalen, och kostnaderna skenar, säger hon.
Så funkar vårdvalet
Vårdval innebär att vårdgivare fritt kan etablera sig om de uppfyller regionens krav.
Vårdgivarna debiterar sedan regionen utifrån fastställda taxor.
Det finns nu 38 vårdval i regionen, t ex gynekologi, psykiatrisk öppenvård, ryggkirurgi.
De första vårdvalen infördes 2009 och omfattade husläkarverksamhet, mödrahälsovård, barnhälsovård, fotsjukvård och logopedi.
Inom varje vårdval finns flera vårdgivare, både regiondrivna och privata.
Totalt handlar det om flera tusen avtal. 230 av dem gäller vårdcentraler, varav 68 är regiondrivna.
2010 infördes Lagen om valfrihet, LOV, som ger rätt att välja vårdgivare, utan geografiska begränsningar.
Tanken är att konkurrensen om patienterna ska ge ökad kvalitet och vara kostnadseffektivt.
Källa: Region Stockholm
Vårdgarantin
Vårdgarantin:
Kontakt med primärvården samma dag.
Medicinsk bedömning inom tre dagar av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.
Ett första besök hos specialist inom 90 dagar.
Operation eller åtgärd inom 90 dagar efter beslut.
Så klarar Region Stockholm vårdgararantin (mars 2022):
92 procent får en läkartid på vårdcentralen inom 3 dagar.
20 procent av de barn och unga som söker vård för psykisk ohälsa får en tid inom 3 dagar.
43 procent får ett första besök för allergisjukvård inom inom 90 dagar.
97 procent får ett första besök för gynekologisk vård inom 90 dagar.
98 procent får handkirurisk operation/åtgärd inom 90 dagar.
75 procent får plastikkirurgisk operation/åtgärd inom 90 dagar.
Källa: SKR
mars 2022 SKR
Så styrs Region Stockholm
Regionen styrs av en koalition bestående av M, L, C, KD och MP. De har tillsammans 78 mandat.
Socialdemokraterna är dock största parti, med 40 mandat. Moderaterna är näst störst med 34 mandat.
Regionfullmäktige är landets näst största parlament, efter riksdagen, med 149 ledamöter.
Regionen ansvarar för sjukvård, tandvård, kollektivtrafik och regional planering.
Budgeten för 2022 är på 119 miljarder kronor.
Skattesatsen är 12,08 kronor per intjänad hundralapp.