Historiskt har trafiken dirigerats för hand av en polis. Ofta stod polisen mitt i gatan, men när bilarna blev fler blev uppgiften allt mer riskabel.
En ny lösning behövdes. Så den 22 januari 1925 sattes ett trafikljus upp på en fyra meter hög stolpe i "storstadskorsningen" Kungsgatan – Vasagatan.
Där samlades på fredagen ett glatt gäng i snålblåsten för att fira 100-årsdagen.
– Trafiksignalerna är en slags symbol över hur Stockholm utvecklas. Det handlar om hur staden ger alla bra villkor och möjlighet för fler att flytta hit utan att behöva trängas i flaskhalsar, säger trafikborgarråd Lars Strömgren (MP) och bryter ut i ett fyrfaldigt leve tillsammans med de samlade.
En skylt har satts upp på en stolpe vid övergångsstället mellan Bröd och salt och 7-eleven. Från trafikljusens knappdosor spelas "ja må han leva".
– Hurra, hurra, hurra, hurra!
En trafikpolis står mitt i Vasagatan och dirigerar trafiken 1955. Till höger ligger kvarteret Blåmannen och Centralposthuset.
Jan Ehnemark. Stadsmuseet i Stockholm
Minskar dödsolyckor
Med Vasateatern och Oscarsteatern i närheten var korsningen tungt trafikerad. En knut av "kontinentala dimensioner", som en tidning skrev 1920. Men olyckorna ökade snabbt i takt med antalet bilar och korsningen fick smeknamnet "Stockholms oroligaste hörn".
Trafikljuset styrdes manuellt av en polis och visade bara rött och grönt. Olycksstatistik började föras redan 1914 men fram till andra världskriget fanns knappt tolv signaler i stan.
Men mellan 1950 och 1970 sattes det plötsligt upp väldigt många.
– Dödsolyckorna försvann i princip, säger Thomas Ringbom, trafikingenjör och förvaltare av trafiksignaler vid trafikkontoret.
Vasagatan norrut från Kungsgatan under 1940-talet. Nere till vänster i bild står två poliser vid en kur i storstadshörnet, som det kallades. Trafikknuten var av "kontinentala dimensioner", skrev en tidning redan 1920.
Lennart af Petersens/Stadsmuseet i Stockholm
Världsbäst
Med tiden blev signalerna både fjärrstyrda och automatiska. Genom att koppla ihop dem kunde staden skapa så kallade "gröna vågor". Signalerna känner av vilka fordon som kommer och vilka som ska ges prioritet.
Snart ska en ny laserteknik som skannar av trafiken och räkna på optimerade trafikflöden sättas upp vid Tegelbacken. Det har redan testats i Kista.
Trafikingenjören Thomas Ringbom visar var polismannen stod och kontrollerade trafiksignalen i korsningen Vasagatan och Kungsgatan år 1925.
Emil Salmaso
Stockholms signaler ligger i framkant och man var först i världen med att gå över från glödlampor till led-dioder, enligt Thomas Ringbom.
– Vi skickade folk till Japan för att ta fram rätt nyans av röd. Innan det hade vi sex personer som jobbade heltid med att byta glödlampor. De röda ljusen behövde bytas oftare.
Alla trafikljus tillverkas av en österrikisk firma, medan knappdosorna för fotgängare görs av en svensk. Totalt finns det 575 signalerade korsningar i stan.
– Vi är större än Trafikverket, har fler trafikljus i Stockholm än de har i hela Sverige, säger Thomas Ringbom.
Christer Lindström från Hagsätra besökte 100-årsjubileet av trafikljusen i korsningen Vasagatan och Kungsgatan.– Jag hörde om det på radion och skulle ändå in till stan. Har aldrig hurrat för ett trafikljus förut! Jag jobbar som lastbilschaufför och när de inte fungerar blir det ju kaos! 100 år alltså, det är lite stort.
Emil Salmaso