En granskning av Stockholms socialtjänst avslöjar brister, enligt en rapport som socialtjänstinspektörerna Anna Forsström och Johanna Lidman-Strauss ligger bakom. Barnen får sällan komma till tals, och ärenden som borde ha lett till utredning avslutas, något Mitt i tidigare rapporterat om.
När inspektörerna pratat med socialtjänstens enheter har de önskat att involvera barnen mer, men det försvåras av hög arbetsbelastning och för få samtalsrum anpassade för barn.
– Alla stadsdelar har barnanpassade rum, men de räcker inte till, säger Forsström.
Vill inte belasta utredningsgrupperna
I vissa fall är personalen också rädd att skada barnen genom att involvera dem. Lidman-Strauss säger att barnens delaktighet ska vara utgångspunkten, men att det är svårt för socialsekreterare att göra den bedömningen på egen hand. De barnsamtal som faktiskt hålls är däremot av god kvalitet, säger hon.
– Att våga ha fler samtal måste man jobba med i staden.
Det händer också att enheterna undviker att inleda en utredning, med hänsyn till att utredningsgrupperna är tungt belastade.
– Man är medveten om att det inte ska påverka, men säger att det ändå kan göra det, säger Lidman-Strauss.
Arbetsbördan varierar mellan olika mottagningsgrupper, där vissa tar emot fler anmälningar än andra.
Bristerna allvarliga
När Mitt i frågar enhetscheferna om deras syn på bristerna som kommit fram i rapporten, fylls mejlkorgen med identiska svar, som dessutom inte svarar på de frågor vi ställt.
På frågan om varför de svarar likadant, menar en av cheferna att rapporten gäller hela staden och att de därför haft en gemensam diskussion om lärdomarna.
Även efter påtryckningar uteblir konkreta svar på frågorna från de flesta chefer, som i stället hänvisar till att de har tagit till sig av rapporten och att det finns behov av att stärka barns delaktighet och förbättra dokumentationen.
Granskningen baseras på just dokumentation, och socialsekreterarna kan i vissa fall ha gjort mer än vad som framgår. Men att dokumentera dåligt är enligt Lidman-Strauss en brist i sig, och det som framkommer är allvarligt. Särskilt när det gäller barnens delaktighet och att ribban för att inleda utredningar är för hög.
– Barnavårdens kärnuppdrag är att ge barn stöd och skydd, säger hon.
Socialtjänsten lägger ner anmälningar utan barnens vittnesmål
Barnens röster hörs inte och ärenden som borde lett till utredning har stängts. Nu radar socialtjänstinspektörerna upp bristerna inom Stockholms socialtjänst i ny rapport.
– Det är allvarliga uppgifter som framkommer här, säger Jan Jönsson (L), oppositionsborgarråd.
I 20 procent av de fall där ingen utredning inleddes saknades tillräcklig dokumentation om varför, trots att allvarliga omständigheter som våld, missbruk och omsorgsbrister framkommit. Detta problem återfinns i samtliga stadsdelsförvaltningar, där inspektörerna bedömer att det fanns tillräcklig information för att omedelbart inleda en utredning.
Rapporten pekar också på att socialtjänsten i de allvarligare anmälningarna ger företräde till föräldrarnas uppfattning. I flera fall har anmälningar avskrivits baserat på ett enda samtal där vårdnadshavarna förnekat anklagelserna.
Barnen kom endast till tals i 25 procent av förhandsbedömningarna.
– Hela funktionen med en socialtjänst är att skydda barn, då måste man rimligtvis utgå från barnets egna berättelse, säger oppositionsborgarrådet Jan Jönsson (L).
Återkoppling uteblir
Granskningen visar också att återkoppling till anmälare endast sker i 66 procent av fallen där det efterfrågats. När återkopplingen uteblir, finns risken att anmälaren felaktigt antar att åtgärder har vidtagits, trots att ärendet i själva verket redan lagts ner.
– Det kan innebära att det dröjer ytterligare tid för barnet att fångas upp.
Jan Jönsson (L), oppositonsborgarråd i Stockholms stad, ser allvarligt på uppgifterna.
Tom M Kronestedt
Polisanmälan vid misstanke om våld mot barn eller då barnet bevittnat våld gjordes inte i ett enda fall. Överväganden om polisanmälan gjordes endast i tre fall.
– Jag skulle säga att det är allvarliga uppgifter som framkommer här, säger Jönsson.
"Måste lägga politiskt tryck"
Jönsson misstänker att liknande brister kan ha förekommit även under hans tid vid styret, men påpekar att man då införde flera förändringar i socialtjänstens riktlinjer, såsom regelmässig återkoppling och ökad övervägning av polisanmälan vid våldsrelaterade ärenden.
– Man måste lägga politiskt tryck för att det ska fortsätta att arbetas på detta sätt i verksamheterna, säger han.
Alexander Ojanne (S), social- och trygghetsborgarråd, uttrycker att han är bekymrad över bristerna.
“Men det är viktigt att komma ihåg att de här granskningarna görs för att vi ska hitta de här bristerna och kunna förbättra Stockholms socialtjänst. Nu kommer arbetet fortsätta för att förbättra de brister som uppdagats,” skriver han i ett mejl till Mitt i.
Ojanne hoppas att de utökade resurserna till stadsdelarnas socialtjänst, tillsammans med insatser för att förbättra arbetsvillkoren för medarbetarna, ska leda till bättre stöd för barn och familjer.
Allvarliga uppgifter
Nästan 40 000 orosanmälningar
Under 2023 inkom 39 886 orosanmälningar gällande barn och ungdomar i åldrarna 0 till 20 år till stadens stadsdelsförvaltningar. Jämfört med föregående år ökade antalet orosanmälningar under 2023 med cirka nio och en halv procent.
Socialtjänstinspektörernas rapport har granskat förhandsbedömningar för barn 0 till 12 år, det vill säga när socialtjänsten tagit emot en orosanmälan och inom 14 dagar ska besluta om en barnavårdsutredning ska inledas eller ej.
Totalt granskades 286 barns ärenden som inte lett till utredning vid samtliga elva stadsdelsförvaltningar, varav hälften flickor och hälften pojkar.
Källa: Socialtjänstinspektörernas kvalitetsgranskning
En ny granskning från stadens socialtjänstinspektörer har presenterats. Även om det granskade materialet generellt visade på rättssäkerhet, framkommer flera brister.
Tom M Kronestedt/Erik Lejdelin