Var ska Värmdöborna ta vägen om kriget och krisen kommer? Och vad gör kommunen för att förbereda sig? De här frågorna ställde Mitt i Värmdö till kommunens säkerhetsansvariga.
När det gäller var Värmdöborna ska ta skydd, är det en nöt att knäcka. Det finns 56 skyddsrum i kommunen med plats för totalt 6 285 personer, vilket motsvarar 14 procent av Värmdös befolkning. Och det byggs inga nya skyddsrum i dagsläget, enligt Johan Berglind, säkerhetssamordnare i Värmdö.
Johan Berglind, säkerhetssamordnare i Värmdö, med Robert Fahlström från Sjövärnskåren Stockholm vid ingången till ett av bergrummen i Kvarnberget, nära Gustavsbergs hamn.
Eva Tonström
Öppnar upp Kvarnberget
Efter att ha fått en fråga från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vilka mer skyddade utrymmen som finns i Värmdö har kommunen rapporterat in det stora bergrummet i Kvarnberget. Det rör sig om två utrymmen som är cirka 350 respektive 100 kvadratmeter stora. De används i dag som lager, dels av kommunen själv, dels av Porslinsfabriken.
– De är lika tåliga som skyddsrum men inte godkända som det eftersom det saknas vissa saker. De behöver utvecklas med bland annat bättre ventilation. Så vi väljer att kalla dem för skyddade utrymmen, säger Johan Berglind.
Hur många människor som kan vistas där är för tidigt att säga.
Johan Berglind, säkerhetssamordnare i Värmdö, med Robert Fahlström från Sjövärnskåren Stockholm. I bakgrunden syns ingången till ett av bergrummen i Kvarnberget, nära Runda huset.
Eva Tonström
En stor del av kommunens arbete just nu är trimma in en organisation som kan ta över om kriget och krisen kommer, förklarar Johan Berglind. I toppen finns en central krisledningsgrupp och en krisledningsnämnd.
– Det handlar mycket om att öva, utbilda och nätverka för att alla ska känna sig säkra på vad de ska göra. Det pågår hela tiden.
Måste skydda öborna
I kommunens beredskap ingår att ordna platser där man kan ladda mobilen, värma sig, få mat, vatten och vila, beroende på hur behovet ser ut. Värmdö räknar med att ha fyra sådana trygghetspunkter på olika platser, plus en på varje kärnö.
Krisberedskap i hemmet. Läs i faktarutan vad du bör ha i lådan.
Johan Berglind
Kommunen har inga stora centrallager med förnödenheter, eftersom det inte rekommenderas av MSB. I stället har varje nämnd ansvar för att deras verksamheter klarar sig i några dagar med utrustning, mat och vatten.
Värmdö ska ha samma beredskap som alla andra kommuner, med den skillnaden att de också måste kunna skydda befolkningen ute i skärgården.
– Så här års bor kanske 100 personer per ö på våra kärnöar, men under sommarhalvåret mångdubblas befolkningen och det måste vi klara att ta hand om, säger Johan Berglind.
Fler kurser i hemberedskap
Därför har kommunen ett nära samarbete med bland andra Sjövärnskåren, som kan beskrivas som ett hemvärn på vattnet. Diskussioner pågår för att flytta deras Stockholmsbas från Gålö, där de är i dag, till Djurö.
En av Sjövärnskårens båtar.
Sjövärnskåren Stockholm
En viktig sak som gjorts under 2023 är träffarna som kommunen ordnat om hemberedskap. De har varit välbesökta – hittills har de utbildat 300 Värmdöbor – och kommer att fortsätta under 2024. Nya datum läggs ut på kommunens hemsida och facebook.
– Ju fler som klarar sig hemma i minst sju dygn desto bättre. Ordna en kontaktlista med grannarna redan nu så att man kan hjälpa varandra om krisen kommer, säger han.
Han uppmanar också att ansluta sig till någon av de frivilliga hjälporganisationerna, som också finns lokalt.
Värmdös centrala krisledningsgrupp jobbar på olika sätt med att göra kommunen beredd på kris och krig.
Värmdö kommun
Om kriget kommer – Djuröborna lär sig klara krisen
Vad gör du om mobilen är död, elen är utslagen och det inte kommer vatten ur kranen? Förra veckan ordnade kommunen en kurs i krisberedskap på Djurö.
Det kan komma en situation då du behöver klara dig i dagar, kanske veckor, utan tillgång till mat, vatten, el och internet. Då är det bra – eller rent av livsnödvändigt – att ha en beredskap.
Det säger Johan Berglind, säkerhetssamordnare i Värmdö kommun. Förra veckan ordnade kommunen, ihop med Försvarsutbildarna, en frivillig försvarsorganisation, en kurs i Djurö skola om vad man bör tänka på.
Djuröbon Karin Österman.
Pekka Pekköö
Karin Österman var en av de cirka 80 deltagare som hade anmält sig till kursen. Hon var där som privatperson, och i egenskap av ordförande i Djurö byalag.
– Jag tycker att det var väldigt bra, och kul att så många dök upp, säger hon.
Skaffa en vev-radio
Många ute på Djurö, Vindö och Stavsnäs och öarna är redan ganska luttrade eftersom de drabbas av strömavbrott i tid och otid, något som gör att de blir utan både värme och vatten, förklarar Karin Österman. De flesta har egna brunnar där det krävs el för att få upp vattnet.
– På så sätt är vi mer sårbara här ute. Några saker jag ändå tog med mig var hur man ska förhålla sig till – och hitta relevant – information i ett krisläge, och en sådan enkel sak som att ha extra grillkol och gasol hemma, pannlampor och en vev-radio.
Johan Berglind, säkerhetssamordnare i Värmdö kommun och Cecilia Lejon, kommundirektör.
Eva Tonström
Även hur man kan tänka för att hålla värmen i ett hus som saknar kamin, tillägger hon. Där var tipset att flytta in i ett rum allihop och försöka hålla värmen, även kontakta och samarbeta med grannar och vänner.
Krisberedskapskursen är gratis och riktar sig till alla Värmdöbor över 16 år.
– Om vi kan utbilda så många Värmdöbor som möjligt att klara sig själva i några dagar, då innebär det att kommunen kan lägga tid och resurser på de som är i störst behov av hjälp. Alla vinner på det, därför gör vi det här, säger Johan Berglind, säkerhetssamordnare i Värmdö kommun
En annan sak som togs upp på kursen är hur man bäst förvarar vatten så att det håller sig fräscht, enligt Johan Berglind. Svaret där är: Mörkt och svalt.
Hjälp varandra
Minst lika viktigt att ha med sig i en krissituation är medmänsklighet, tillägger han.
– Det är viktigt att samarbeta och hjälpa varandra. Det kanske räcker med att några åker och hämtar vatten, medan andra ansvarar för mat och värme. Till exempel.
Krisberedskapskurs på Djurö, ordnad av Värmdö kommun ihop med Försvarsutbildarna. Cirka 80 personer deltog.
Johan Berglind
Kursen bekostas av MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Alla deltagare fick en checklista med sig hem, och telefonnummer som är bra att ha vid en krissituation.
Det här gör kommunen
Kommunen har en central krisledningsgrupp och en krisledningsnämnd som kan aktiveras om något större inträffar.
Bland annat finns en försörjningsplan när det gäller:
Livsmedel – varje verksamhet ansvarar för att det finns torrvaror och varor med lång hållbarhet
Vatten – vatten körs ut i tankar till bland annat äldreboenden
El – reservkraft finns på äldreboenden till de mest behövande
Värme – trygghetspunkter kan aktiveras på olika ställen dit man kan komma för att ladda sin mobil och värma sig
Håll utkik på varmdo.se och Facebook/Värmdö kommun för fler datum för kurser framöver.
Källa: Värmdö kommun
Krisberedskapslådan
Det här bör finnas hemma inför en eventuell kris:
Radio som går på batterier eller med vev/solceller.
Ficklampa och pannlampa med extra batterier.
Flaskor och dunkar med rent vatten.
Mat som inte behöver kyl eller frys. Mat som kan ätas direkt eller tillagas utan vatten.
Stormkök och bränsle. Använd helst utomhus.
Sovsäckar, filtar och varma kläder.
Tändstickor, stearinljus, värmeljus.
Fotogenlampa och bränsle, till exempel lampolja eller fotogen. Tänk på att ha bra ventilation.
Alternativ värmekälla som drivs av fotogen, gasol, diesel eller ved.
Husapotek, till exempel första hjälpen-kit, sårvård, eventuella viktiga mediciner.
Hygienartiklar, till exempel våtservetter, handsprit, blöjor och mensskydd.
Extra batterier, laddade powerbanks.
Kontanter, om betalkort slutar fungera.
Lista på papper med telefonnummer till familj, anhöriga, grannar, sjukhus, kommun, räddningstjänst, elleverantör.
Källa: Krisinformation.se och Värmdö kommun
Värmdö vill ha snabb utredning om fler skyddsrum
Värmdö har skyddsrum så att det räcker till drygt 6 200 personer, alltså bara en bråkdel av kommunens 46 000 invånare. Nu utreds om fler rum ska byggas.
Om du vill ha nära till ett rymligt skyddsrum bor du i fel kommun. Värmdö har endast 56 skyddsrum med plats för totalt 6 285 personer, vilket motsvarar 14 procent av alla Värmdöbor. Det placerar Värmdö i botten i en jämförelse med resten av länets kommuner. I hela länet finns det skyddsrum med plats för 1,7 miljoner människor, alltså ungefär 72 procent av befolkningen.
Värmdös skyddsrum finns uteslutande i Gustavsbergsområdet. Stora delar av Värmdö kommun saknar alltså regelrätta skyddsrum där man kan ta skydd vid ett eventuellt angrepp mot Sverige.
Ska finnas i tätorter
Varför det är så här kan hänga ihop med att Värmdö har så mycket glesbygd. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som har det övergripande ansvaret för landets skyddsrum, är skyddsrummen nämligen i första hand till för områden som är svåra att utrymma, till exempel större tätorter och städer.
De räcker alltså inte till alla invånare, och det är inte heller meningen.
Magnus Brattgård, säkerhetsansvarig på Värmdö kommun, säger att MSB nu utreder behoven om det ska byggas fler skyddsrum eller om de som finns ska kompletteras med andra former av skydd. Det gäller Värmdö såväl som andra platser i landet.
– Utifrån utvecklingen nu så är det viktigt att det arbetet prioriteras hos MSB för att få tydlighet i nya krav, vid exempelvis nybyggnation och möjligheten till utveckling av befintliga utrymmen, säger han.
I veckan beslutade Värmdös kommunstyrelse att göra ett tillägg i kommunens översiktsplan om behovet av skyddsrum. Antalet skyddsrum motsvarar inte kommunens befolkningsutveckling, menar man.
Skyddsrummen planerades för kalla kriget i mitten av förra seklet och några nya har inte byggts sedan 2002. Därför finns det många områden i Sverige som i dag helt saknar skyddsrum, enligt MSB.
Ta skydd i källaren
Om det saknas ett skyddsrum nära dig ska du bege dig till ett annat skyddande utrymme, till exempel en källare eller tunnel, enligt MSB. De flesta skyddsrum i Sverige finns i källare på privata fastigheter, och det är fastighetsägarens ansvar att hålla ordning och öppna upp dem, enligt MSB.
En annan sak som ska utredas är VMA, viktigt meddelande till allmänheten, eller Hesa Fredrik som det heter i folkmun. Många Värmdöbor hörde inte Hesa Fredrik när det testades den 7 mars. Det handlar framförallt om personer som bor ute i kustbandet, och långt från Gustavsberg, där alla sirener sitter idag, totalt sex stycken.
– Här kommer vi att göra en genomgång och ansöka om att fler sirener kan sättas upp i främst planlagt område. Viktigt att komma ihåg är att VMA också skickas ut i många andra kanaler när det är aktuellt. Så som till exempel radio och TV, säger Magnus Brattgård.
https://www.mitti.se/nyheter/varmdo-tar-emot-50-ukrainska-flyktingar-far-bo-i-hemmesta/repvco!q8i3thsVHlJdMG@rNbqKwg/
https://www.mitti.se/nyheter/varmdo-bostader-nerringda-av-oroliga-hyresgaster/repvch!9tC8KNuqosWuOLkRvR@RQA/
Skyddsrum
Ett skyddsrum har förstärkta väggar och dörrar som kan stå emot tryckvågor från bomber, brand och bråte från rasande hus.
De används i händelse av krig och vem som helst kan söka skydd i vilket skyddsrum som helst.
Fastighetsägaren ansvarar för att underhålla skyddsrummet.
I fredstid används skyddsrum ofta som cykelrum eller lägenhetsförråd. Om regeringen fattar beslut om höjd beredskap ska det ställas i ordning inom två dygn.
Rummet ska vara förberett så att man kan vistas där i minst tre dygn.
Totalt finns cirka 65 000 skyddsrum i Sverige, med plats för 7 miljoner personer.
Värmdö ger grönt ljus att planera för fler skyddsrum
Behovet av skyddsrum ska skrivas in i Värmdös översiktsplan. Det beslutades förra veckan. Det betyder att nya skyddsrum kan ritas in vid nybyggnationer.
Värmdös politiker har beslutat att ett avsnitt om skyddsrum ska skrivas in i kommunens översiktsplan. Orsaken är att antalet skyddsrum inte har hängt med befolkningsutvecklingen, menar de. De är för få helt enkelt.
– Det här ska vara ett stöd till vår förvaltning när de tar fram nya detaljplaner. Om de bedömer att det kan behöva byggas skyddsrum i ett visst område, då ska det vara möjligt, säger Deshira Flankör, (M), kommunstyrelsens ordförande i Värmdö.
– Det är inte alla kommuner som har skrivit in det här i sin översiktsplan, i alla fall inte de jag har tittat på, men vi gör det, tillägger hon.
Bygga upp en beredskap
På förra veckans kommunstyrelsemöte togs även beslut om att börja bygga upp ett beredskapslager inom vissa delar av kommunen.
– Det rör de verksamheter som måste kunna hålla öppet även vid en kris- och krigssituation. Till exempel våra förskolor, så att samhällsviktiga personer och krigsplacerad personal kan utföra sitt jobb. Här tydliggjorde vi att de behöver ha tillräcklig beredskap för att klara det, säger Deshira Flankör.
Som Mitt i Värmdö berättade förra veckan är kommunen redo att ta emot 50 ukrainska flyktingar och enligt Deshira är det ett tillfälligt boende i väntan på att Migrationsverket anvisar permanenta boplatser. Var i kommunen det blir är inte klart ännu.
20-tal ukrainska elever har börjat
Migrationsverkets prognos är att 200 000 flyktingar ska komma till Sverige fram till halvårsskiftet. De vill ha en jämn fördelning över landet, för Värmdö innebär det att kommunen behöver ta emot totalt 1 600 personer om prognosen slår in.
Kommunen har även ett ansvar att se till att barn och ungdomar får börja i skola och förskola och att ensamkommande unga placeras i jourhem. Förra veckan hade två ukrainska elever börjat på gymnasiet i Värmdö, 20 elever på grundskolan och fem på förskolan.
https://www.mitti.se/nyheter/varmdo-vill-ha-snabb-utredning-om-fler-skyddsrum/repvcu!HaRn5H7sEn5tdqPi6kKbhQ/
https://www.mitti.se/nyheter/manniskor-fryser-och-ar-hungriga-de-behover-allt/repvcn!I6LXoyMQvZFU9g3gJibRVQ/
Bra att veta
Totalt i Värmdö kommun finns 56 skyddsrum som ger plats åt 6 285 personer. De är alla placerade i Gustavbergsområdet.
Av dessa har Värmdö bostäder 19 skyddsrum, fördelade på Munkmora, Lugnet och Hästhagen. Där ryms totalt 1 862 människor om det skulle behövas. Rummen varierar i storlek där de minsta har plats för 55 personer och de största 225 personer.
I skyddsrummen ska finnas förnödenheter så att man klarar sig i två dygn.
Samlad info finns på varmdobo.se, msb.se och varmdo.se, sök på Läget i Ukraina. Frågor kan också mejlas till varmdo.kommun@varmdo.se.