Botkyrka
Maria Sakr, 32, går med barnvagnen och sina barn på väg mot Hallunda centrum. Hon trivs här och tänker sällan på att polisen har pekat ut Hallunda som ett av flera områden i Botkyrka som är särskilt utsatt.
– Jag har ju mitt liv här. De gånger det kommer upp är när jag tänker på mina barns säkerhet. Men innan jag blev förälder var det verkligen inget jag tänkte på, säger hon.
De andra områdena som pekats ut som särskilt utsatta är Alby, Fittja och Norsborg. Storvreten har polisen klassat som ett utsatt område.
Men inga områden lär röra sig från listan när den ska uppdateras i höst – trots ambitiösa mål från både Botkyrkapolitiker och det kommunala bostadsbolaget Botkyrkabyggen om att orterna ska vara borta från listan till år 2025. Det tror Botkyrkapolisen Björn Johansson.
– Allt talar för att vi kommer att ligga på samma antal utsatta områden i höst. Varken några fler utsatta områden eller färre. Det är vår bedömning utifrån hur det har sett ut tidigare år, säger han.
Björn Johansson är kommunpolis i Botkyrka och han tror inte att det lär ske några förflyttningar av Botkyrkas kommundelar när Noa:s lista över utsatta områden ska uppdateras senare i höst.
Malin Lövkvist
Han har innan sommaren arbetat med underlaget till Polismyndighetens nationella operativa avdelning (Noa) som ska fatta beslut om vilka orter i Sverige som polisen klassar som risk-, utsatta och särskilt utsatta områden.
Underlaget har formats utifrån frågeställningen "hur mår Botkyrka?". Tillsammans med kommunen och Botkyrkabyggen har polisen tittat på bland annat segregation, levnadsvillkor, kriminalitet och städning.
Hur mår Botkyrka?
– De flesta Botkyrkabor trivs och gillar sina respektive områden. Det är det vi får till oss när vi samtalar med dem. Vi måste dock beakta den normalisering som skett under en väldigt lång tid. Självklart påverkas de boende av det som sker både nationellt men också i Botkyrka, vad gäller det grova våldet, säger Björn Johansson.
Målet: 2025 blir 2028
Det tidigare socialdemokratiska kommunalrådet Ebba Östlin hade ett tydligt uttalat mål om att Botkyrka inte ska ha några orter på Noa:s lista senast år 2025. Nu skrivs det målet upp av hennes efterträdare Emanuel Ksiazkiewicz (S).
– På fem år bör vi ha gjort tillräckligt mycket för att hantera problemen som finns för att stämplas som särskilt utsatt område. Då har vi kommit en bra bit på vägen så att det ska märkas ännu mer skillnad i Botkyrkabornas vardag: man kommer ha en mer trivsam vistelse i vår kommun, ökad trygghet, bättre skolresultat och minskad arbetslöshet, säger han.
Men att ha områden på listan kommer med vissa fördelar, bland annat i form av extra polisresurser. Och det är välbehövliga resurser, menar kommunpolisen Lotta Thyni, som har bidragit till att polisen i dag gör stora framsteg i det brottsbekämpande arbetet genom lagföring av gärningsmän och med att få bort vapen och narkotika från gatorna.
– Vi måste bli lika framgångsrika i det brottsförebyggande arbetet för att på lång sikt vända den negativa trenden, säger hon.
Om man lyckas knäcka den socioekonomiska problematiken som råder i flera av Botkyrkas områden lär orterna försvinna från listan, tror kommunpolisen Lotta Thyni.
Malin Lövkvist
Det handlar inte bara om polisiära resurser, påpekar hon. Att orterna finns med på Noa:s lista beror också socioekonomiska utmaningar, som arbetslöshet, ekonomi och levnadsvillkor. Hennes analys är att om man lyckas ta sig an de utmaningarna så kommer orterna försvinna från listan.
– Och där måste vi bygga byn inifrån: få civilsamhället, näringslivet och alla som bor i området att engagera sig i våra områden. Det är inget vi från polisen eller kommunen kommer kunna göra ensamma, säger hon.
Ksiazkiewicz: Samhället måste kroka arm
Emanuel Ksiazkiewicz delar Lotta Thynis bild av att grundbulten i problematiken är den socioekonomiska situationen.
Det här är frågor som kommunen brottats med under många år. Varför har det inte gjorts mer under den här tiden?
– Det är inget man löser i en handvändning utan något vi måste jobba med kontinuerligt och det är ett samhällsproblem där hela samhället måste kroka arm, säger han.
Men han är också av uppfattningen att det är viktigt att orterna förblir på Noa:s lista, så länge det finns kriminella element och allvarliga problem.
– Men min ambition är självklart att vi inte ska ha de här problemen – vi måste jobba bort dem för vi kan inte acceptera att det ser ut som det gör i vissa områden, säger han.
Kommunen har redan gjort mycket för att tackla den socioekonomiska problematiken, menar Emanuel Ksiazkiewicz (S), kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka. Men mer behöver göras, och där måste alla hjälpas åt – tillsammans.
Sacharias Källdén
Målet: Färre orter på polisens lista över utsatta områden
Botkyrka har fem orter på polisens lista över utsatta eller särskilt utsatta områden. Nu får kommunen mer pengar för att jobba brottsförebyggande.
I år väntas Polisen uppdatera sin lista över utsatta områden i Sverige. Botkyrka hade vid senaste listan 2019 fyra områden fördelat på fem orter på listan. Kommunalrådet Ebba Östlin (S) hoppas att det arbete kommunen och polisen gjort för att förebygga kriminalitet ska visa sig när polisen presenterar nästa lista.
– Vi ska göra förflyttningar successivt på listan. Vår målsättning är att när nästa lista presenteras ska vi ha två områden som klassas som särskilt utsatta och två som klassas som utsatta.
Kommunalrådet har tidigare sagt att hennes personliga mål är att orterna ska vara borta från listan 2025. Även Botkyrkabyggen har uttalat det målet. Men hos S eller hos Mittenmajoriteten finns inte något sådant mål.
Kommunen sätter ofta mål, varför inte kring detta?
– Vi vill inte fixera oss vid polisens lista, som de väl använder som argument för fördelning av resurser. Mitt mål är att fler Botkyrkaungdomar får gymnasieexamen, att fler Botkyrkabor får arbete, och att Botkyrka har färre kriminella gäng och kriminella företag. Det är mål som kommunen kan jobba mot och mäta oftare än listan vartannat år.
250 miljoner kronor
Nyligen presenterade regeringen en treårig satsning på 250 miljoner kronor per år, där Botkyrka får drygt 17 miljoner kronor 2021, näst mest i länet. Pengarna ska gå för att stötta det brottsförebyggande arbetet i kommunerna. Enligt Ebba Östlin ger pengarna möjlighet att intensifiera och bredda det arbetet.
– Vi kan ge förutsättningar för att alla förskolor och skolor ska ingå i det våldsförebyggande arbetet.
Östlin syftar på programmet Tåget som riktar sig till yngre barn och MVP (Mentors in violence prevention) som riktar sig till ungdomar på skolorna. Men också Mood, där äldre ungdomar fortsätter arbeta brottsförebyggande.
Hon talar även om ökad kontroll av företag.
– Både att kontrollera att kommunen jobbar med sjysta företag och att vi gör kontroller av till exempel utskänkningstillstånd, tobak och miljö och hälsa.
Kommunen ska också satsa mer och annorlunda på avhopparverksamhet.
– Jag är inte nöjd som det ser ut i dag. Det finns egentligen inte någon väl fungerande avhopparverksamhet i någon kommun i dag. Vi ska ha ett rejält avhopparprogram och inrätta en samordnartjänst för detta. Genom att jobba tillsammans med andra kommuner ska vi kunna göra det till en mer rimlig kostnad och hjälpa fler att bryta ett kriminellt liv.
Sparar 200 miljoner
Samtidigt gläds hon över en ny rapport från länsstyrelsen som visar att våld- och brottsförebyggande arbete sparar stora pengar åt samhället. Sedan kommunen började satsa på våldsförebyggande arbete som Tåget och MVP i skolorna har andelen Botkyrkabor som tar gymnasieexamen ökat kraftigt, från 77 procent 2015 till 91 procent 2019.
Enligt beräkningarna som Uppsala universitet gjort sparar det samhället 200 miljoner kronor fram till att eleverna blivit 65 år. Sedan 2015 har också andelen elever som klarar kunskapskraven i årskurs 6 stigit och antalet ungdomar mellan 12 och 20 år som misstänks för våldsbrott minskat med 4 procent.
Vi ska ha ett rejält avhopparprogram.
Det innebär särskilt utsatt område
Hallunda/Norsborg, Alby, Fittja: Särskilt utsatt område.
Storvreten: Utsatt område.
Ett särskilt utsatt område kännetecknas av en allmän obenägenhet att delta i rättsprocessen. Det kan även förekomma systematiska hot och våldshandlingar mot vittnen, målsägare och anmälare i området. Situationen innebär att det är svårt eller nästintill omöjligt för polisen att fullfölja sitt uppdrag vilket kräver regelmässig anpassning av arbetssätt eller utrustning. Många gånger har det skett en normalisering vilket lett till att varken polisen eller de boende reflekterar över det avvikande läget.
Källa: Polisen
Skolor
Skolor med Tåget: Karsby International School, Borgskolan, Broängsskolan,Tallidskolan, Grindtorpsskolan, Hammerstaskolan, Kassmyraskolan, Skogsbacksskolan, Falkbergsskolan, Tullingeberg, Rikstens skola, Banslättsskolan (står i kö för ett informationsmöte om Tåget), Kvarnhagsskolan (står i kö för ett implementeringsmöte om Tåget).
Skolor med MVP (Mentors in violence prevention): Karsby International School, Broängsskolan, Grindtorpsskolan, Hammerstaskolan, Falkbergsskolan, Kvarnhagsskolan.
