Parkinsons sjukdom, epilepsi, migrän. Sjukdomar som kräver specialistvård. Men specialiserad neurologi, som är ett vårdval med fri etableringsrätt, har länge varit ett sorgebarn.
Kön för vård är lång, delvis på grund av brist på neurologer, men också för att medicinska framsteg gjort att allt fler kan få behandling för sina besvär.
Skulle avskaffas
Därför hängde vårdvalet löst när mittenkoalitionen i Region Stockholm beslutade att se över vårdvalen.
Planen var att det skulle avvecklas, och att regionens akutsjukhus skulle ta över vården. Men nu har de tänkt om. Det har visat sig att sjukhusen inte klarar att utöka.
– Bristen på tillgänglighet är alarmerande. Vi väljer att istället utöka uppdraget till Akademiskt specialistcentrum, de har räckt upp handen och sagt att de kan ta emot fler, och de har mycket nöjda patienter, säger Talla Alkurdi (S) hälso- och sjukvårdsregionråd.
Ny mottagning
Utöver det ska en helt ny neurologmottagning öppna på Södertälje sjukhus. Totalt satsas tre miljoner kronor på detta i år, enligt beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden.
Vårdvalet, där det idag finns fyra mottagningar utöver akutsjukhusens mottagningar, blir kvar.
Och återväxten för neurologer ser nu positiv ut, med ett 60-tal specialister under utbildning.
Hoppas ni på att fler mottagningar öppnar?
– Vi har inga större förhoppningar om det.
Huruvida regionens ersättning till vårdgivarna kan komma att höjas så att fler villl etablera sig är inget som Talla Alkurdi vill kommentera.
– Vi bevakar all vård för att kunna förutse de resurser det finns behov av. Men vi befinner oss i en nationell sjukvårdskris, säger hon.
Läkare slår larm om brist på neurologer
Parkinsons sjukdom, epilepsi, migrän. Många patienter med sådana sjukdomar blir utan vård. De neurologiska mottagningarna i regionen kan helt enkelt inte ta emot fler.
Det finns fem neurologiska mottagningar inom öppenvården i Stockholm. Enligt regionens väntetidsprognos har tre av dem uppgett 10, 25 respektive 36 veckors väntetid.
När vårdcentralerna remitterar till dem blir det nej. En läkare vid Södersjukhuset slår nu larm till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, om situationen. "I dagsläget tar ingen neurologimottagning emot remisser" skriver hon.
Inte heller akutsjukhusens mottagningar kan ta emot fler. Då återstår det bara för patienterna att söka vård akut, enligt henne.
Säger upp sig
Och värre lär det bli. "50 procent av neurologerna på Södersjukhuset har sagt upp sig för hög arbetsbelastning. De har ett oerhört högt inflöde. Läkarna har 500 komptimmar som de ej kan ta ut, man blir beordrad" står det i anmälan.
Oana Romanitan, sektionschef för akut internmedicin och neurologi på Sös, bekräftar bilden. Det är brist på neurologer i hela regionen, och "det finns nästan ingen neurologisk öppenvård" uppger hon, vilket gör "uppföljningen av patienter bristfällig".
För få utbildas
Att det är brist på neurologer är väl känt.
Förra året larmade Karolinska om att de inte kunde handleda tillräckligt många läkare som är under utbildning till neurolog. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt då att även de mottagningar som finns i privat regi i vårdvalet ska ta emot ST-läkare för utbildning.
Men det lär dröja innan det gör skillnad. Utbildning till specialist i neurologi tar sex år.
Får sitta på akuten
Kerstin Kjellin, ordförande i organisationen Neuro i Stockholms län, säger:
– Vi har kämpat för bättre tillgång till neurologer länge.
Patienter får inte träffa läkare så ofta som de skulle behöva. Värst är det kanske för dem med MS, enligt henne.
– När de har skov behöver de akuta insatser, men då får de åka till en akutmottagning och sitta där i timmar.
Fem mottagningar för neurologisk vård
Det finns fem godkända mottagningar inom vårdval neurologi.
Utöver det erbjuder akutsjukhusen olika typer av neurologisk vård.
Vanliga neurologiska sjukdomar är epilepsi, migrän, MS, Parkinsons sjukdom, ryggmärgsskador, inkontinens, stroke.
Källa: Region Stockholm, Neuro
Patienter i sticket – neurologi inget poppis vårdval
En stor del av patienterna med neurologiska sjukdomar flyttas ut till mottagningar utanför sjukhusen, det har Region Stockholm bestämt. Men mottagningarna räcker inte till. Epilepsidrabbade Anna Juusela tycker det är hemskt att det är så svårt att få en tid hos doktorn.
Många patienter med neurologiska sjukdomar som epilepsi, afasi, cp, ryggmärgsskador eller inkontinens står nu utan läkarkontakt.
Detta sedan Region Stockholm flyttat ut den specialiserade öppenvården i neurologi från sjukhusen.
Det finns varken doktorer eller mottagningar som kan ta emot alla patienterna.
Fick epilepsi på äldre dar
Anna Juusela, 77, fick diagnosen epilepsi för fyra år sedan. Nu är hon rädd att hennes epilepsimedicin påverkar hennes andra mediciner: levaxin för sköldkörteln, blodförtunnande, medicin mot höga blodfetter, listan är lång. Hon tar nio olika tabletter varje morgon.
– Jag har varit en aktiv person, jag körde bil, var kyrkvärd, var med i finska föreningen. Nu är det som att allt stannat av. Jag är osäker på allt och gråter för ingenting, säger hon.
Nio tabletter på morgonen och tre på kvällen. Anna Juusela är orolig att medicinerna påverkar varandra negativt.
Pekka Pääkkö
Anna Juusela tycker det är hemskt att det är så svårt att få en tid hos en neurolog.
Två mottagningar har stängt
De få mottagningar som etablerat sig inom vårdval specialiserad neurologi räcker inte till.
Dessutom stängde Farsta neurologi, som drevs av Praktikertjänst, i augusti. De uppger att vårdvalet inte ger förutsättningar att få ekonomi på verksamheten.
Nyligen tvingades också West Medic vid S:t Görans sjukhus stänga, sedan allvarliga brister vid mottagningen uppdagats.
Kvar finns mottagningarna inne på S:t Görans, på Södersjukhuset och på Karolinska universitetsjukhuset. De mottagningar som finns ”ute på stan” är lätt räknade: tre inom vårdvalet och en handfull doktorer med egen mottagning.
Vårdvalet skulle vara lösningen
Det var hösten 2017 som hälso- och sjukvårdsnämnden beslöt att neurologisk vård som inte behöver akutsjukhusens resurser ska bedrivas utanför sjukhusen.
Totalt har 24 000 vårdkontakter förts ut. 13 000, gällande ms och parkinsons sjukdom, har förts över till landstingsdrivna Centrum för neurologi. Återstår 11 000 vårdkontakter, som vårdvalsmottagningarna skulle ta emot.
Finns ingen att remittera till
Men enligt Sven Arnehed på intresseorganisationen Neuro Stockholm saknar nu många av deras medlemmar vårdkontakt, sedan de aktörer som finns kvar tvingats stänga sina köer.
Och nya patienter som söker sig till sin husläkare med neurologiska besvär, som inte kräver sjukhusvård, kommer inte alltid vidare till en specialist.
Det finns helt enkelt inte tillräckligt med mottagningar i vårdvalet att remittera till.
Tobias Nässén (M) är regionråd med ansvar för vårdvalen. Han säger strukturen inom neurologivården nu ses över. Regionen har också höjt ersättningarna till mottagningarna, senast med fem procent vid årsskiftet.
– Ett av förslagen vi tittat på är självständiga sjuksköterskebesök, och att mottagningarna också får ersättning för detta. Detta skulle kunna få vårdvalet att fungera bättre och korta köerna, säger han.
Ny mottagning på Danderyd
För att täcka upp för de mottagningar som nyligen stängt har man nu slutit avtal med Danderyds sjukhus som öppnar neurologmottagning i november.
– Avtalet gäller initialt i två år. De patienter som gick till de två tidigare mottagningarna kan redan nu remitteras till Danderyds mottagning. På sikt är tanken att få nya aktörer att vilja gå in i vårdvalet och ta över dessa patienter, säger Tobias Nässén.
Men Talla Alkurdi (S), regionråd i opposition, är inte imponerad:
– Detta är ett tydligt exempel på där majoritetens privatiseringsexperiment gått för långt. Vi har vid flera tillfällen lyft att det här är en allvarlig situation och har sedan i januari fått veta att
en utredning pågår, säger hon.
Sjukdomen drabbar inte bara Anna Juusela. Även maken Raimo påverkas av oron för ett nytt anfall.
Pekka Pääkkö
Hemma i köket i Kungsängen visar Raimo Juusela, Annas make sedan 50 år, det ”akut-kit” som han ska använda om Anna får ett stort epileptiskt anfall. Det är som ett litet lavemang innehållande lugnande medel.
– Det känns spänt att vänta på nästa anfall, det skrämmer mig, säger han, och muttrar över den nya telefonen som han inte begriper sig på om han skulle behöva ringa efter ambulans.
Nu har Anna mest små anfall. Det börjar med att hon känner sig konstig, berättar hon.
– Plötligt när man står i kassan på Konsum och ska betala så vet man inte hur man gör. Jag går ingenstans själv längre.
Jag går ingenstans själv längre - Anna Juusela -
Fritt fram att etablera sig
Vårdval: Vårdgivare kan ansöka om att starta vårdverksamhet inom ett antal vårdområden, för närvarande 50 stycken, från allergologi till öron- näsa- halssjukvård. Vårdgivare har rätt att etablera sig fritt så länge kraven uppfylls.
Öppenvård: Vård som inte kräver att patienten läggs in på sjukhus eller annan vårdinrättning.
Remittera: Om patienten behöver vård hos specialist eller på en annan mottagning skrivs en remiss, en anmodan att kalla patienten.
Neurologi: Behandlar sjukdomar i nervsystemet, som cerebral pares, ms, als, epilepsi, narkolepsi, polyneuropati, skolios, parkinson.