Glädje. Respekt. Gemenskap. Utveckling. Mångfald. På väggarna i Solberga BK:s klubbhus sitter klubbens värdeord uppsatta. Det är en fotbollsklubb med ambitionen att vara en aktiv del av lokalsamhället. I år, när stadsdelen Solberga fyller 80 år, bjuder man in invånarna till ett firande. Den 28 mars blir det glass och fika, tipspromenad och fotoutställning i den tegelgula byggnaden intill fotbollsplanen. Och fotbollsspel förstås, för dem som vill.
– Vi vill att Solbergaborna ska mötas och känna gemenskap, säger Johanna Johansson, tränare och styrelsemedlem i Solberga BK.
Firandet är också ett sätt att lyfta fram Solberga som stadsdel. För många är den ganska okänd. Det var den länge även för Johanna Johansson. Hon växte upp på Södermalm och visste knappt vad Solberga var när hon, via bostadskön, fick en lägenhet här 2013. Sedan dess har hon och sambon fått två barn och är inne på sin tredje lägenhet i området – i Apelsinlunden.
– Det är väldigt trevligt här. Det finns mycket grönt och det är nära till allt – till förskolan, skolan, parkleken, pizzerian, torget, skogen. Och det finns en genuin känsla och en fin gemenskap, säger hon.
Grönmärkta hus
Det moderna Solbergas historia kan sägas börja den 28 mars 1945. Då fastställde Överståthållarämbetet kommunfullmäktiges beslut att Solberga skulle vara en egen stadsdel. Området döptes efter Solberga prästgård, en herrgårdsliknande villa från 1919. Men det moderna Solberga präglas av en helt annan typ av bebyggelse – småskalig folkhemsarkitektur där flerfamiljshusen har öppna gårdar och är inbäddade i grönska.
Gårdarna i Solberga är öppna, med träd, buskar, gräs och berghällar. Ett lyft för dem som flyttade hit när de var nybyggda på 1950-talet. jämfört med innerstadens mörka, slutna innergårdar.
Angie Gray
Panncentralen stod klar 1950, ritad av arkitektduon Backström & Reinius, som också ritat många andra hus i Solberga. Byggnaden är grönklassad av Stockholms stadsmuseum, på grund av sitt höga kulturhistoriska värde.
Angie Gray
Det är nära till allting.
Punkthusen i kvarteret Pliggen i Apelsinlunden. Hela Apelsinlunden, byggd 1969–70 är grönmärkt av Stockhiolms stadsmuseum .
Kolger Ellgaard/Wikipedia
Många av stadsdelens byggnander är grönmärkta av Stockholms stadsmuseum, på grund av sitt höga kulturhistoriska värde. Det gäller inte minst 1950-talets bebyggelse – flerfamiljsbostäderna, Klacktorget, Kristalltorget och den gamla panncentralen. Men det gäller också Apelsinlunden, uppförd 1969–70 som en del av miljonprogrammet. Området har fått sitt namn efter färgen på de låga, kubiska punkthusen.
– Det är jättemysigt att bo där. Och det blev ett lyft när man rustade upp Apelsinparken för några år sedan, bland annat med en fin grillplats. Det är bykänsla, säger Johanna Johansson.
Johanna Johansson, har tillbringat otaliga timmar i Kristallparken med sina barn. Djuren där är många barns favoriter, som kaninen Brownie.
Angie Gray
Djur i parken
Från Solberga BK tar vi en promenad till parkleken Kristallen, vid kanten av Solbergaskogen. Kanske är det stadsdelens främsta mötespunkt, med lekplats, grillplats, plaskdamm och en hel del annat. Hönorna, marsvinen och kaninerna är favoriter för många barn.
Johanna Johansson lyfter upp kaninen Brownie i famnen.
– Hit har jag gått många gånger direkt från förskolan intill. Kristallparken äv verkligen pärlan i Solberga, tycker hon.