Nästan 123 miljarder kronor. Det är vad Region Stockholms budget omfattar 2024. Men den går inte ihop. Det fattas fyra miljarder, och det trots skattehöjningar och avgiftshöjningar.
– Den här budgeten läggs i en tid av kris, den värsta krisen för välfärden sedan 90-talet.
Så öppnade finansregionrådet Aida Hadžialić (S) när Region Stockholms budget för 2024 presenterades på onsdagen.
Inflation
Det är inflationen som är boven. Inflationen och regeringen, enligt henne.
– Våra pensionskostnader är indexerade mot inflationen och vi har ökade kostnader för löner, drivmedel, förbrukningsmaterial, sade hon.
Det har skapat ett hål i budgeten på 10 miljarder kronor.
– Regeringen och Sverigedemokraterna har låtit inflationskrisen bli en sjukvårdskris. De 700 miljoner kronor i statsbidrag som vi får är ett litet plåster på ett stort sår.
Inga besparingar i vården
Några besparingar i sjukvården blir det inte, utan mittenkoalitionen som består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet med stöd av Vänsterpartiet, väljer att i stället höja skatten.
Vi gör allt vi kan för att identifiera slöseri,
Höjningen blir 30 öre per intjänad hundralapp.
– Det blir 84 kronor i månaden på en undersköterskelön, och det har vi stor respekt för. Men det stärker budgeten med 2,4 miljarder vilket motsvarar 70 vårdcentraler, sade regionrådet Gustav Hemming (C).
Utöver det höjs avgiften på närakuterna från 250 till 375 kronor, och avgiften på vårdcentraler och hos specialister från 250 till 275 kronor.
Högsta skatten
Region Stockholm har den högsta landstingsskatten i landet, och så har det varit öven under de borgerliga åren. Nu hamnar den på rekordhöga 12,38 kronor per intjänad hundralapp.
Hur kommer det sig att Stockholm är värst?
– Vi har en stor verksamhet, och administrationen har tillåtits växa, likaså den politiska organisationen, och konsultberoendet har tilltagit. Nu har vi pressat tillbaka konsultkostnaderna, slimmat den politiska organisationen, och minskat hyrkostnaderna. Vi har också polisanmält fusk för 110 miljoner kronor. Vi gör allt vi kan för att identifiera slöseri, säger Hadžialić.