Det är skönt att inte behöva se sig om över axeln när man går hem sent, tycker nyblivna Täbybor, som lockats av kommunens erbjudande om trygghet och lugn. Mäklarens förklaring: ”Här finns inga utsatta områden – ens i närheten”.

Om det blir stökigt i en klass sitter föräldrarna med på lektionerna tills det lugnar sig. ”Det känns bra att de får veta vad deras barn gör”, säger Yusuf Omar, elev i Sveriges mest framgångsrika, föräldradrivna skola.

Hur ska föräldrar kunna stötta barnen om de inte får veta vilka läxor de har? ”Skolan borde ställa högre krav, men också kommunicera bättre”, tycker pappan Jawed Nourzai. Paret Lotta och Martin medger lite motvilligt att regler är bra.

Ako Zelkay är tränare i det lokala fotbollslaget Svensk-Palestinska. Han tycker att det behövs förändring, både från det svenska samhällets sida – och från en del invandrade familjer som han menar fokuserar fel.

Är det ok att säga ”kn**** din mamma”, bara på skoj? Grovt språk har blivit vanligare i de yngre årskurserna, menar elever vi pratar med. ”Vi själva har vant oss. Men föräldrar kan bli oroliga och det ger skolan ett dåligt rykte.”

Bredängsskolan testar nu nya grepp för att få bort de verbala kränkningarna. – Vi visar skärmdumpar för föräldrarna, för att bli trodda: ”titta vad ditt barn skriver på snapchat”, berättar rektorn Anna Hoffsten.

Samah Zaytoun var inte ens säker på om covid-19 fanns på riktigt. En studiecirkel på Teams där en läkare förklarade fakta och svarade på frågor fick henne att tänka om. ”Det här borde vara obligatoriskt för alla”, säger hon.

Lägre skolpeng till friskolor, inga nyfödda barn i skolkö och försök med kvotering av elever. Så vill skolborgarrådet Isabel Smedberg Palmqvist (L) få en jämnare mix i Stockholms skolor. ”Glädjande”, tycker (S) som vill gå ännu längre.

”Vi behöver se över gränserna för upptagningsområdena om vi ska få likvärdiga skolor. Och vi måste uppmuntra elever att vara nyfikna på varandra", säger rektorn i Hässeby Villastads skola Åsa Killander.

”Det är totalt uppdelat mellan oss i ’blatteskolan’ och dem i villastan”. 15-åriga Nilaa Khan i Hässelby tycker att mer blandning vore bra. ”Men det är lättare att känna gemen­skap med folk som har samma erfarenheter”, säger hon.

Ingen har testat det förr: Att ta in hälften av eleverna från närområdet och hälften från en yttre kö. Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor startar nytt i mång­kulturella Fisksätra – och hoppas kunna minska skolsegregationen.

Hallå där... Amanda Hurst, skolchef i Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor som i höst öppnar en ny F-9-skola i tidigare Fisksätraskolan.

Att stänga skolor i utsatta områden och bussa iväg eleverna för att skapa blandning har prövats på flera håll i Sverige. I Nacka testar man nu det motsatta: att locka elever från villorna till miljonprogrammet. Lyckas experimentet kan det påverka hela skoldebatten, skriver Mitt i:s Petter Beckman